Budgetstöd till samarbetsländer

Skriftlig fråga 2005/06:646 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-12-15
Anmäld
2005-12-15
Besvarad
2005-12-21
Besvarad
2005-12-29
Svar anmält
2006-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2005/06:646 av Carina Hägg (s) till statsrådet Carin Jämtin (s)

Budgetstöd till samarbetsländer

Finansiellt bidrag till ett lands budget får inte sudda ut de ställningstaganden som riksdagen slagit fast. Det förs fram oro för att sektorsprogramstöd och budgetstöd försvårar prioriteringar som kan leda till förbättringar av kvinnors och flickors situation samt deras deltagande i samhället.

I dag möter jag en oro bland kvinnor i våra samarbetsländer. En oro för att deras möjligheter till deltagande och genomslag av prioriteringar minskar. Därutöver krävs en utveckling av utvärderingsmetoder och revision för att på sikt kunna följa upp resultat av sektorsprogramstöd och budgetstöd på ett tillfredsställande sätt.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att dagens oro för jämställdhet och metoder för uppföljning av sektorsprogramstöd och budgetstöd till samarbetsländer kan undanröjas?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:646 besvarad av

den 21 december

Svar på fråga 2005/06:646 om budgetstöd till samarbetsländer

Statsrådet Carin Jämtin

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att dagens oro för jämställdhet och metoder för uppföljning av sektorprogramstöd och budgetstöd till samarbetsländer kan undanröjas.

Vid ett högnivåmöte i Paris i mars 2005 kom givare och partnerländer överens om den så kallade Parisdeklarationen. Den innebär att partnerländerna ska fortsätta att genomföra politiska och ekonomiska reformer för att förstärka demokratin och den nationella finansiella styrningen. Samtidigt måste givarna förändra sina biståndsmetoder för att göra samarbetet effektivare. En del av Parisdeklarationen handlar om att ge en ökad andel i programstöd till länder som har bra fattigdomsstrategier och bra uppföljningssystem. En viktig komponent i Parisdeklarationen är betoningen på att mäta och sprida information om utvecklingsresultaten som blir en följd av givarnas och landets gemensamma ansträngningar.

I enlighet med de nya riktlinjerna för samarbetsstrategier som antogs av regeringen i juni 2005 är programstöd @ sektorprogramstöd eller budgetstöd till fattigdomsbekämpning @ en integrerad del av utvecklingssamarbetet med våra partnerländer. För att uppnå ett effektivare bistånd i det långsiktiga samarbetet med våra partnerländer anpassas utvecklingssamarbetet successivt till landets förutsättningar. Ett ökat nationellt ägarskap och starkare finansiella planerings- och uppföljningssystem är en förutsättning för att programstödet successivt ska kunna utökas.

Budgetstöd för fattigdomsbekämpning har ett antal fördelar framför andra biståndsformer. Det bidrar till att öka samarbetslandets ägarskap över landets utveckling. Det minskar de administrativa kostnaderna för både givare och samarbetslandet.

En övergång alltmer till budgetstöd och sektorprogramstöd innebär också nya utmaningar när det gäller främjandet av jämställdhet och uppmärksammande och förbättring av kvinnors och flickors situation och villkor. Detta har uppmärksammats av både internationella och nationella aktörer. OECD/DAC:s Nätverk för jämställdhet och förstärkning av kvinnors situation och villkor kommer 2006@2008 att fokusera på utvecklingen av metoder för integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i de nya biståndsformerna. Kretsen av nordiska jämställdhetsrådgivare på regeringsnivå och inom respektive biståndsmyndigheter träffades i Stockholm den 15@16 december 2005 för överläggningar om jämställdhetsperspektiv i budgetstöd. UD och Sida kommer att anordna utbildningar för berörda handläggare och chefer i Sverige om så kallad gender budgeting och om uppföljningen av de nationella fattigdomsstrategierna i ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet är en dialogfråga i utvecklingssamarbetet med ett flertal länder, främst i Afrika och i Öst- och Centraleuropa. Stöd kan dessutom ges till nationella myndigheter och icke-statliga organisationer i samarbetsländer för en aktivare medverkan i bland annat uppföljningsprocesser när det gäller integrering av ett jämställdhetsperspektiv i nationella strategier och ländernas arbete med att uppfylla millennieutvecklingsmålen.

Som framgått är dialogen med samarbetslandet en viktig del i samarbetet. I samarbetsstrategierna ska en analys göras av landets strategi för landets fattigdomsbekämpning. Om det exempelvis finns allvarliga svagheter i strategin beträffande fattiga kvinnors, mäns och barns deltagande tas detta upp i dialogen. Det kan också bli fråga om att ge stöd både till nationella institutioner och det civila samhället inklusive kvinnoorganisationer och –nätverk för att stärka ett ökat folkligt deltagande i planering och uppföljning. Ett sådant stöd ges i form av projekt, exempelvis då Sida stöder det regionala nätverket Femnet i Afrika, som har medverkat i flera fattigdomsstrategiprocesser i Östafrika, södra Afrika och Västafrika.

Att det nyligen antagna styrdokumentet för Sveriges internationella politik för området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) framgår att Sverige ska lägga stor vikt vid analys och uppföljning av sektorprogramstöd och reformprocesser utifrån ett SRHR-perspektiv. Vidare står det att Sverige SRHR ska vara en del av dialogen med de länder där Sverige är representerat och att utlandsmyndigheterna löpande bör bevaka området i sin MR-rapportering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.