brottsutredningar vid brott mot invandrare

Skriftlig fråga 2004/05:1462 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-21
Anmäld
2005-04-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-04-28
Svar anmält
2005-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 april

Fråga 2004/05:1462

av Lars-Ivar Ericson (c) till justitieminister Thomas Bodström om brottsutredningar vid brott mot invandrare

En undersökning som Sveriges Televisions samhällsprogram Faktum har gjort tyder på att det är större risk att en brottsutredning läggs ned om en invandrare gör polisanmälan, än om en helsvensk gör det. Undersökningen som omfattar 10 000 anmälningar visar även att rättssamhället inte bara behandlar invånarna olika beroende på ursprung utan också på var i Sverige brottet begåtts.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att inte brott mot invandrare ska särbehandlas?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1462 besvarad av

den 28 april

Svar på frågorna 2004/05:1445 om invandrarkvinnor i rättssystemet och 1462 om brottsutredningar vid brott mot invandrare

Justitieminister Thomas Bodström

Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra om kvinnor med utländsk bakgrund blir sämre behandlade av rättssystemet än andra kvinnor. Vidare har Lars-Ivar Ericson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte brott mot svenskar med utländsk bakgrund ska särbehandlas. Jag har valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.

Frågorna är ställda mot bakgrund av en undersökning som gjorts av SVT:s Faktumredaktion. Jag vill inledningsvis framhålla att viss försiktighet är påkallad när det gäller att bedöma värdet och dra bestämda slutsatser av undersökningar av detta slag. Samtidigt vill jag betona att undersökningen berör ett viktigt och allvarligt ämne. Om personer med utländsk bakgrund behandlas annorlunda på grund av sin etniska tillhörighet är det givetvis oerhört allvarligt.

Principen om allas likhet inför lagen är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Att förebygga och motverka diskriminering inom rättsväsendet är dessutom av avgörande betydelse för att allmänhetens tilltro till rättsväsendet ska kunna upprätthållas. Mot denna bakgrund pågår sedan en tid ett prioriterat arbete med diskriminerings- och mångfaldsfrågor inom rättsväsendet. Insatserna kommer att intensifieras under de kommande åren, bland annat genom ökade utbildningsinsatser, men även genom att sträva mot en ökad andel anställda inom rättsväsendet med utländsk bakgrund.

Som ett led i detta arbete upprättade Rikspolisstyrelsen, riksåklagaren, Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen i slutet av 2003 särskilda kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Syftet med strategierna är att rättsväsendet ska arbeta långsiktigt, kontinuerligt och heltäckande med dessa frågor. Justitiedepartementet följer detta arbete noggrant.

Jag vill även nämna att flera utredningar om diskriminering har tillsatts av regeringen. Under 2004 tillsattes exempelvis utredningen Makt, integration och strukturell diskriminering. Utredningen har fått i uppdrag att särskilt undersöka sju samhällsområden varav rättsväsendet är ett. Professor Jerzy Sarnecki leder arbetet om rättsväsendet. I uppdraget ingår att analysera i vilken mån det finns skillnader i hur kvinnor och män drabbas av strukturell diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2006.

Det bedrivs således ett aktivt strategiskt arbete av både regeringen och rättsväsendets myndigheter i syfte att motverka diskriminering. Jag följer utvecklingen med stort intresse och kommer att initiera ytterligare åtgärder om jag bedömer att det krävs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.