Till innehåll på sidan

Bristande uppföljning av dna-spår i polisutredningar

Skriftlig fråga 2014/15:301 av Beatrice Ask (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-03-13
Överlämnad
2015-03-14
Anmäld
2015-03-17
Svarsdatum
2015-03-25
Sista svarsdatum
2015-03-25
Besvarad
2015-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Möjligheterna att med hjälp av dna-spår öka uppklaringen av brott är uppenbara. Sedan drygt ett år pågår utväxling av dna från brottsplatser med Nederländerna, Finland, Estland, Litauen, Polen och Slovakien. Utbyte med Rumänien ska etableras inom kort. Genom detta finns möjlighet att få identiteten av vem som lämnat spår på en brottsplats fastställd, en synnerligen viktig information för att utreda och klara upp brott.

Enligt uppgifter från polisens nationella forensiska centrum, tidigare SKL, fick polisen 71 träffar förra året, men man har bara använt informationen och följt upp spåren i 33 fall. Det är för dåligt. Särskilt illa är det givetvis att polisen inte använder möjligheten att på detta sätt komma åt inbrottstjuvar, som ofta turnerar och begår brott i flera länder. När det gäller uppklaringen är den dålig när det gäller sådana brott. Dna-tekniken och informationsutbytet med andra länder skulle kunna leda till att fler förövare kan gripas och lagföras.

Min fråga till statsrådet är:

 

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att säkerställa att polisen fullt ut använder och utvecklar hanteringen av dna i samband med brottsutredningar?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:301 besvarad av Anders Ygeman (S), statsråd

Dnr Ju2015/2671/Statssekr

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:301 av Beatrice Ask (M) Bristande uppföljning av dna-spår i polisutredningar

Beatrice Ask har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att säkerställa att polisen fullt ut använder och utvecklar hanteringen av dna i samband med brottsutredningar. Frågan ställs mot bakgrund av det automatiska utbytet av dna-uppgifter m.m. inom EU som görs med stöd av det så kallade Prümrådsbeslutet.

Det utvecklade informationsutbytet inom EU som Prümrådsbeslutet möjliggör är en stor tillgång för rättsväsendet när det gäller att utreda och lagföra gränsöverskridande brottslighet. Sveriges utbyte av dna- respektive fordonsuppgifter startade 2013, efter kraftiga förseningar. För närvarande utbyter Sverige uppgifter om dna från brottsplatser och brottsmisstänkta personer med Nederländerna, Finland, Estland, Litauen, Polen, Slovakien och Rumänien. Fler länder kommer att ansluta under året.

Dna-jämförelserna görs automatiskt. I händelse av träff mellan de svenska dna-registren och spår eller person i ett annat lands dna-register (s.k. steg 1-träff) har Polismyndigheten möjlighet att begära närmare uppgifter om spåret eller personprofilen i fråga (s.k. steg 2-begäran). Det finns ett flertal anledningar till att steg 2-begäran inte görs i varje enskilt fall. Exempelvis kan två eller flera svenska spår ge träff mot en och samma spår- eller personprofil i utlandet, varvid endast en steg 2-begäran behöver skickas. Vid träffar spår mot spår begärs inte uppgifter ut i samma omfattning som vid träff spår mot person, eftersom inga personuppgifter då finns att tillgå i det andra landet. Träffarna kan också gälla spår från brott som hunnit preskriberas eller som förundersökningsbegränsas.

Jag ser i dagsläget inte något behov av att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att Polismyndigheten använder och utvecklar hanteringen av dna vid brottsutredningar. Vid en internationell jämförelse följer Sverige upp dna-träffar i åtminstone samma utsträckning som de andra länder vi nu samarbetar med.

Samtidigt ska vi inte slå oss till ro med detta konstaterande. Polismyndigheten arbetar kontinuerligt både nationellt och internationellt med att utveckla formerna för samarbete. Nyligen skapades ett gemensamt förvaltningsråd mellan Nationellt forensiskt centrum och Nationella operativa avdelningen som ska ge förslag till förbättrade rutiner och effektiviseringar. Myndigheten arbetar också aktivt med att sprida och förankra kunskapen om det internationella informationsutbytet inom hela organisationen. Regeringen följer löpande genomförandet av Prümrådsbeslutet och hur det tillämpas i Polismyndigheten.

Dna-utbytet inom EU är ett värdefullt verktyg för att klara upp brott och kommer, fullt utbyggt, att bli ett ännu bättre stöd i brottsbekämpningen.

Stockholm den 25 mars 2015

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.