Brist på demokrati i Etiopien
Skriftlig fråga 2005/06:1291 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-24
- Anmäld
- 2006-03-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-03-31
- Svar anmält
- 2006-04-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
Fråga 2005/06:1291 av Birgitta Ohlsson (fp) till vice stats- och utrikesminister Bosse Ringholm (s)
Brist på demokrati i Etiopien
Nu har över tio månader gått sedan parlamentsvalet i Etiopien, det tredje valet i landet med sikte mot flerpartisystem sedan dess införande 1995. Många såg fram emot valet, att det skulle ta nationen vidare mot stabil demokrati, men valet präglades dessvärre av brist på just demokrati och respekt för dess spelregler. Människorättsorganisationer har utförligt redovisat övergrepp från den nuvarande etiopiska regeringen sedan maj, vilka alltjämt fortgår. Valobservatörer från hela världen deltog på plats i maj 2005, så också representanter från Europeiska unionen. Först i mars 2006 kom dock den slutliga rapporten från EU att presenteras för allmänheten. I rapporten stadgas tydligt att valet i Etiopien präglades av följande: Brott mot mänskliga rättigheter, inslag av valfusk, brist på demokratisk insyn och avsaknad av rättvisa spelregler. Godtyckliga arresteringar, fängslanden och trakasserier av oppositionen, oberoende journalister och människorättsaktivister. Medierna domineras och kontrolleras av staten. Kvinnor har inte reellt samma möjligheter att kandidera som politiker.
Vilka politiska initiativ och konkreta åtgärder har utrikesministern vidtagit bland EU: s utrikesministrar för att unionen såväl finansiellt som politiskt ska skärpa tonen gentemot den etiopiska regeringen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1291 besvarad av
den 31 mars
Svar på fråga 2005/06:1291 om brist på demokrati i Etiopien
Utrikesminister Carin Jämtin
Birgitta Ohlsson har frågat vilka åtgärder utrikesministern vidtagit bland EU:s utrikesministrar för att unionen finansiellt och politiskt skärper tonen gentemot den etiopiska regeringen.
Vi för en kontinuerlig dialog med etiopiska regeringsföreträdare om demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige följer nära utvecklingen i Etiopien och ser med oro på det övervåld och de omfattande arresteringar som skedde efter valen. Sverige fortsätter att kräva att de som då fängslades, inklusive oppositionsledare och journalister, släpps fria eller ges en korrekt rättslig prövning. Samtidigt föregicks valet i maj av en jämförelsevis öppen debatt och valresultatet visade på, med de frågetecken som omger detta, framgångar för oppositionspartierna. Denna utveckling mot ökad pluralism är viktig att ta fasta på i den fortsatta dialogen med Etiopien.
Diskussioner sker löpande på EU-nivå om situationen i Etiopien. Inom EU råder också en stor enighet vad gäller händelseutvecklingen i Etiopien efter valen. Från svensk sida har vi välkomnat ett nära samordnat agerande från EU och övriga internationella samfundet för att uppmuntra en demokratisk utveckling i Etiopien. Sverige har också bidragit till att utvecklingen i Etiopien diskuterats mellan EU och Afrikanska unionen.
Inom ramen för EU:s regelbundna politiska dialog med Etiopiens regering och i samtal med premiärminister Meles Zenawi har EU uttryckt allvarlig oro över respekten för de mänskliga rättigheterna samt ställt krav på frisläppandet av fängslade oppositionsledare och journalister, samt framfört krav på att åtgärder vidtas för att möjliggöra för oppositionen att inta sina platser i parlamentet. EU fortsätter att nära bevaka rättsprocesserna av de fängslade genom bland annat en utsänd observatör.
Till följd av den inrikespolitiska utvecklingen efter valen och avsaknaden av framsteg i gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea avvaktar Sverige med tidigare planerade biståndsökningar till Etiopien, inklusive budgetstöd. Utvecklingen i dessa frågor kommer att ligga till grund för framtida beslut om biståndet.
Sverige har också inom EU varit drivande för att händelseutvecklingen efter valen bör få konsekvenser för EU:s gemensamma bistånd. Vi fortsätter tillsammans med andra biståndsgivare att se över formerna för samarbetet i syfte att säkerställa att biståndet når de allra fattigaste människorna i Etiopien. Givarna ställer också gemensamt krav på en förbättrad dialog med regeringen om god samhällsstyrning, demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhällets roll.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.