Brevlådeföretag

Skriftlig fråga 2018/19:341 av Tony Haddou (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-01
Överlämnad
2019-03-04
Anmäld
2019-03-05
Svarsdatum
2019-03-13
Sista svarsdatum
2019-03-13
Besvarad
2019-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Hösten präglades av flera stora avslöjanden om skatteflykt och penningtvätt med kopplingar till Danske Bank, Nordea och SEB. Nu har det framkommit att även Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt under närmare ett decennium. Totalt beräknas minst 40 miljarder kronor ha slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum. Det har rört sig om bolagskunder som saknar synlig verksamhet, har dolda ägare eller företräds av misstänkta målvakter. Ett av flera exempel är ett bolag i Riga som tagit emot pengar från flera brevlådeföretag i Storbritannien. När journalister söker upp adressen för bolaget hamnar de i ett bostadshus med 60 andra bolag. Ett av bolagen som skickar pengar uppvisar också typiska varningsflaggor, till exempel kända målvakter, ofullständiga årsredovisningar och delad adress, vilka är kännetecken från andra penningtvätthärvor.

Liknande konstruktioner och upplägg har visat sig tidigare, exempelvis i Panamadokumenten där förmögna individer använde advokatfirman Fonseca för att gömma undan inkomster och förmögenheter via brevlådeföretag och på så sätt slippa betala skatt. Mot betalning startar de ett eller flera brevlådeföretag och ställer upp med styrelseledamöter, aktieägare och andra målvakter. Det nya brevlådeföretaget kan i sin tur äga andra brevlådeföretag i andra skatteparadis i flera led. Den vanligaste anledningen till att någon startar ett brevlådeföretag är att man vill dölja inkomster man har haft hemma eller utomlands.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att motverka den här typen  av skatteundandragande?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:341 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/00

768

/S3

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:341 av Tony Haddou (V)
Brevlådeföretag

Tony Haddou har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka skatteundandragande genom konstruktioner och upplägg där brevlådeföretag används.

Regeringen har deltagit aktivt i det arbete som genomförts internationellt under senare år för att motverka skatteflykt och skatteundandragande. 2017 inleddes ett nytt internationellt informationsutbyte på skatteområdet där ett stort antal länder årligen ska utbyta uppgifter om finansiella konton. Uppgifterna som utbyts avser tillgångar och kapitalinkomster under 2016 och framåt. Informationsutbytet medför t.ex. att om ett konto innehas av ett företag som inte bedriver någon affärsverksamhet (s.k. brevlådeföretag) så måste det finansiella institutet lämna uppgift till skattemyndigheten om företagets bakomliggande verkliga huvudmän om dessa är utländska. Under 2018 antogs vidare ett EU-direktiv som innebär att bl.a. skatterådgivare ska informera skattemyndigheterna om vissa skatteupplägg, däribland upplägg som går ut på att dölja den verklige huvudmannen eller att kringgå utbytet av uppgifter om finansiella konton. Uppgifterna ska utbytas med övriga medlemsstater med start under 2020. Ett betänkande som syftar till att genomföra direktivet i svensk rätt är för närvarande ute på remiss.

I mars 2019 har regeringen även beslutat en proposition där det bl.a. föreslås att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att den omfattar penningtvättsbrott. Förslaget innebär att Skatteverket ges möjlighet att bedriva underrättelseverksamhet mot sådan brottslighet.

Att motverka internationell skatteflykt och skatteundandragande, genom bl.a. konstruktioner och upplägg där det är svårt att identifiera de verkliga huvudmännen, är således ett pågående arbete. Metoderna för skatteflykt och skatteundandragande utvecklas ständigt. Därför kommer regeringen att följa frågan noga.

Stockholm den 13 mars 2019

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.