Bostadsbristen i Västsverige

Skriftlig fråga 2007/08:1520 av Oskarsson, Christina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-08-05
Anmäld
2008-08-14
Besvarad
2008-08-19
Svar anmält
2008-08-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 augusti

Fråga

2007/08:1520 Bostadsbristen i Västsverige

av Christina Oskarsson (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Länsstyrelsens analys visar att endast 3 av 49 kommuner i Västra Götaland har ett överskott på bostäder. Det är kommuner i länets glesbygd, långt ifrån kust och storstad.

Bostadsbristen är stor i 30 av kommunerna, att jämföras med 25 förra året. Bristen gäller inte bara Göteborg och kustkommunerna utan också samtliga kommuner i Sjuhärad. Det är människor i alla åldrar som söker ny bostad, även om bristen är störst hos studerande och hos unga som vill flytta hemifrån. Kommunerna klarar inte heller sitt åtagande att ordna boende åt flyktingar och andra skyddsbehövande, trots ambitionen.

Det finns ett antal nya villor och bostadsrätter att köpa för dem som har råd. Men det är långt ifrån alla som vill eller kan köpa sig en bostad. Det är hyreslägenheter som efterfrågas. Byggandet av dem har minskat kraftigt sedan den borgerliga regeringen tog bort de statliga subventionerna till byggande av flerfamiljshus.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mats Odell vad han avser att göra för att åtgärda bostadsbristen i Västra Götaland.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1520 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 19 augusti

Svar på fråga

2007/08:1520 Bostadsbristen i Västsverige

Statsrådet Mats Odell

Christina Oskarsson har frågat mig vad jag avser att göra för att åtgärda bostadsbristen i Västra Götaland. Hon anför även att det finns nya villor och bostadsrätter att köpa, men att det är hyreslägenheter som efterfrågas.

Givetvis ska företagen på bostadsmarknaden tillhandahålla de bostäder som hushållen efterfrågar. Som jag tidigare klargjort är också målsättningen för regeringens bostadspolitik att bostadsmarknadens funktionssätt ska förbättras med långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder, som ger goda förutsättningar för ett ökat byggande. Hushållens efterfrågan ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Snedvridande produktionssubventioner har därför avvecklats. Denna inriktning förbättrar långsiktigt möjligheterna för bostadsbyggande oavsett upplåtelseform och ägarkategori. Allt tal om nya subventioner är bara ägnat åt att försena denna anpassningsprocess. 

Man ska också betänka att bostadsmarknaden består av både befintliga och nyproducerade bostäder. Det stora flertalet av de hushåll som köper en nyproducerad bostad flyttar också ifrån en befintlig bostad – ibland frigörs två bostäder direkt till följd av att det är människor som flyttar samman. Därtill kommer en serie av flyttningar – så kallade flyttkedjor – där ett antal hushåll får möjlighet att förändra sin bostadssituation till följd av den första flyttningen. Att bygga för marknaden är inte samma sak som att bygga enbart för ”bostadskön”.

Om det finns en efterfrågan på nya bostäder så kommer dessa att byggas. Att det sedan tar tid innan så sker är dock inte förvånande då en omställning från subventionsproduktion till att bygga för konsumenternas faktiska efterfrågan naturligtvis tar tid. De förändringar som regeringen genomfört kommer att kräva en successiv anpassning av bostadsbyggandet till de nya förutsättningarna. Som jag sagt många gånger tidigare så är svaret på frågan om ökad nyproduktion av hyresbostäder långsiktigt stabila regler för dem som vill bygga, äga och förvalta sådana bostäder. Detta gäller även i Västra Götaland.

Men bostadsbyggandet är inte något som sker i ett vakuum – hela bostadsmarknaden påverkas i mycket hög grad av de makroekonomiska förutsättningarna. Sedan valet 2006 har Riksbanken höjt sin viktigaste styrränta – reporäntan – från 2,5 procent till 4,5 procent. Det är ofrånkomligt att en så viktig variabel som räntan påverkar byggbolagens kalkyler och det i betydligt större utsträckning än borttagande av kostnadsdrivande produktionssubventioner.

Mot denna bakgrund är det intressant att bostadsbyggandet i landet som helhet fortfarande ligger på en förhållandevis hög nivå. Boverket bedömer att ca 37 000 lägenheter påbörjades 2007, varav närmare 36 000 lägenheter genom nybyggnad, resterande tillkommer i samband med ombyggnation. Även om Boverket skrivit ned sina prognoser så räknar man med att fler bostäder kommer att påbörjas både 2008 och 2009 än något annat år sedan 1992 – undantagandes den ”puckel” som åren 2005–2007 bildar i nybyggnadsstatistiken. Det går således inte att säga att nyproduktionen sjunker kraftigt, trots stigande ränta och borttagandet av de konkurrenssnedvridande subventionerna.

En stabil ekonomisk politik är den bästa grunden för att bostadsbyggandet långsiktigt ska ligga på en hållbar nivå.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.