Bohusbanan
Skriftlig fråga 2001/02:1441 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-24
- Besvarad
- 2002-08-06
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 juli
Fråga 2001/02:1441
av Magnus Jacobsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om BohusbananNär man ser utvecklingen i och kring Mälardalen är det ett faktum att de stora järnvägsinvesteringarna som har skett under 1990-talet har lett till att denna del av Sverige har blivit en vinnande region.
I dag kan man bo i Västerås, Köping eller Strängnäs samtidigt som man jobbar i Stockholm. Att denna utveckling gynnar Stockholm som ekonomiskt centrum i Sverige är ett faktum. Det har också gynnat kommunerna runt Stockholm då människor fått större möjligheter att bo kvar på sina hemorter.
Tyvärr har inte Göteborgsregionen och Bohuslän haft samma förmånliga utveckling. Beroendet av bilen och vägarna är extremt stort. Väg E 6 och RV 44 är de enda möjligheterna till "snabb" kommunikation. För att minska bilberoendet och göra norra Bohuslän mer attraktivt för både näringsliv och boende behövs en satsning på Bohusbanan.
Med hänvisning till ovan vill jag ställa följande fråga till statsrådet Björn Rosengren:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet att vidta för att Bohusbanan ska upprustas och bli ett realistiskt alternativ för person- och godstrafik i Bohuslän?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1441 besvarad av
den 6 augusti
Svar på fråga 2001/02:1441 om Bohusbanan
Näringsminister Björn Rosengren
Magnus Jacobsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Bohusbanan ska upprustas och bli ett realistiskt alternativ för person- och godstrafiken i Bohuslän.
Bohusbanan är i dag en länsjärnväg och ingår i gällande länsplan för regional transportinfrastruktur i Västra Götalands län för perioden 1998@2007. I länsplanen har 335 miljoner kronor reserverats för investeringar i Bohusbanan. Flera upprustningsåtgärder, såsom spårbyten och kontaktledningsbyten, har redan genomförts på sträckan mellan Göteborg och Uddevalla. Mellan Lysekil och Munkedal pågår sliperbyten samt arbeten för att öka kraftförsörjningen och bärigheten. I år kommer även arbeten för fjärrblockering att påbörjas mellan Kville och Uddevalla.
Frågan om eventuella behov av ytterligare åtgärder på Bohusbanan får analyseras och prövas i samband med den pågående planeringsprocessen för kommande långsiktsplaner. Regeringen beslutade tidigare i år om planeringsdirektiv till Banverket, Vägverket och länen. Direktiven är en följd av riksdagens beslut angående den infrastrukturproposition som regeringen lade förra året och som innebär en kraftfull satsning för att förbättra järnvägstransporternas konkurrensmöjlighet i förhållande till vägtransporterna, både vad gäller persontrafik och godstrafik. Banverket är nu planeringsansvarig myndighet för alla järnvägsinvesteringar i landet och har fått i uppdrag att upprätta en nationell banhållningsplan. Planeringsramen för åtgärder i stomjärnvägar har utökats till 100 miljarder kronor, inklusive 3 miljarder kronor för investeringar i rullande materiel för kollektiv persontrafik på järnväg. Dessutom tillförs 1,5 miljarder kronor från ramen för länsplaner för investeringar i rullande materiel. Planeringsramen för drift, underhåll och reinvesteringar av stomjärnvägar är 38 miljarder kronor.
Remissbehandlade förslag till långsiktiga planer för transportinfrastrukturen för perioden 2004@2015 ska redovisas till regeringen senast den 4 augusti 2003.
Avslutningsvis vill jag framhålla att en järnvägs konkurrenskraft inte bara beror på infrastrukturen, utan även på bl.a. trafikupplägget. Staten har därför genom Rikstrafiken genomfört en upphandling tillsammans med trafikhuvudmannen för en paketlösning för västra Sverige, det s.k. Tåg i Väst, där statens insats uppgår till ca 90 miljoner kronor per år. Trafiken på Bohusbanan är emellertid primärt ett ansvar för trafikhuvudmannen och därför ingenting som regeringen direkt kan påverka.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.