Blåsarsymfonikernas förutsättningar

Skriftlig fråga 2019/20:1049 av Roland Utbult (KD)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Stockholms Läns Blåsarsymfoniker har uppdraget att driva regional musikverksamhet. Uppdraget medfinansieras av staten genom ett årligt ekonomiskt stöd från Kulturrådet inom ramen för stödet till regional musikverksamhet. Sedan 2002 har Stockholms Läns Blåsarsymfoniker uppdraget från Region Stockholms kulturnämnd att driva länsmusikverksamheten i Stockholm.

Orkesterns historia går ända tillbaka till 1906, och orkestern har etablerat sig som en av Nordens ledande blåsarsymfoniska orkestrar, med växande internationellt renommé. Orkestern utmärker sig för sin stora genrebredd, sina gränsöverskridande samarbeten, sin ovanligt jämställda programpolitik samt musik komponerad av svenska tonsättare. Chefsdirigent är Cathrine Winnes.

Blåsarsymfonikerna och Länsmusiken i Stockholm har Sveriges äldsta konserthus, Musikaliska på Nybrokajen i Stockholm, som sin hemmascen. Nu är verksamheten hotad. Orkestern ska, efter ett förslag från kulturförvaltningens beställda utredning, separeras från Länsmusiken i Stockholm och klara sig på egen hand. Dessutom kan huset Musikaliska säljas, vilket betyder att Blåsarsymfonikerna snart kan stå utan lokal och att publiken blir ett konserthus fattigare och går miste om ett stort antal konserter.

År 2019 nådde de båda verksamheterna, tillsammans med konserthuset Musikaliska AB, en publik på nästan 102 000 personer, med över 900 konserter och musikaktiviteter. Detta med en självfinansieringsgrad på 58,9 procent (vilket kan jämföras med 15 procent för övriga länsmusikorganisationer i landet). Blåsarsymfonikerna och Länsmusiken i Stockholm är verksamma i 24 av regionens 26 kommuner. 

Jag vill med anledning av ovanstående fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

På vilket sätt ämnar ministern sätta sig in i Blåsarsymfonikernas situation och bidra till en ekonomisk lösning som också innefattar en lösning av lokalfrågan?