Biståndets effektivitet och kvalitet
Skriftlig fråga 2008/09:1018 av Härstedt, Kent (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-06-11
- Anmäld
- 2009-06-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-07-02
- Svar anmält
- 2009-08-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:1018 Biståndets effektivitet och kvalitet
av Kent Härstedt (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Vi socialdemokrater värnar biståndets kvalitet. Därför välkomnar vi granskning och redovisning av hur biståndet uppfyller de mål vi satt upp. Biståndet ska präglas av hög ambition gällande effektivitet såväl som kvalitet och måluppfyllelse.
Riksrevisionen har nyligen granskat Swedfund. Av granskningen framgår att flera olika områden av deras verksamhet kritiseras. Bland annat har utvecklingsmålen fått stå tillbaka för lönsamhetsmålet, man har investerat i fonder med säte i så kallade skatteparadis och kapitaltillskotten är för dåligt underbyggda.
Biståndsministern har ofta talat om vikten av resultat och effektivitet i biståndet och detta måste rimligen gälla också denna verksamhet.
Min fråga till statsrådet är därför:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att utvecklingseffekterna av Swedfunds verksamhet blir tydligare?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1018 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2008/09:1018 Biståndets effektivitet och kvalitet
Statsrådet Gunilla Carlsson
Kent Härstedt har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att utvecklingseffekterna av Swedfunds verksamhet blir tydligare.
Låt mig inledningsvis understryka att effektivitet, kvalitet och resultat är och fortsätter att vara ledord i regeringens arbete med att reformera biståndet. Ett effektivt utvecklingssamarbete av hög kvalitet är en förutsättning för att Sverige ska kunna bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Det är mot denna bakgrund som regeringen har fokuserat biståndet, skapat en tydligare resultatstyrning samt utvecklat biståndsformerna och resultatuppföljningen.
Kraven på resultat, kvalitet och effektivitet gäller självklart även det statliga riskkapitalbolaget Swedfund International AB. Regeringen har sedan den tillträdde 2006 förtydligat bolagets uppdrag och ställt krav på att verksamhetens utvecklingseffekter ska redovisas. Swedfund har också de senaste åren utvecklat sitt arbete med att följa upp dessa effekter. I bolagets hållbarhetsredovisning för 2008 redovisas till exempel utvecklingseffekter av de investeringar som Swedfund har gått ur under året, antalet anställda i Swedfunds direktinvesteringar samt portföljbolagens arbete med miljö, sociala frågor inklusive hiv/aids samt ansvarsfullt företagande. Utfallet av Swedfunds verksamhet redovisas också i regeringens skrivelse till riksdagen om biståndets resultat. Såväl regeringens insatser för att tydliggöra styrningen som att Swedfunds investerings- och uppföljningsarbete har utvecklats och förbättrats, är något som uppmärksammas i Riksrevisionens nyligen genomförda granskning av bolaget.
Kent Härstedt hänvisar i sin fråga till att Swedfunds utvecklingsmål har fått stå tillbaka för lönsamhetsmålet. Av riktlinjerna för Swedfund framgår att utvecklingsmålet är det överordnade målet för Swedfunds verksamhet. Samtidigt ser jag inte att det ena utesluter det andra. Lönsamma företag är snarare en förutsättning för hållbara utvecklingseffekter. Endast bärkraftiga investeringar kan leda till varaktiga resultat vad gäller arbetstillfällen, ökade skatteintäkter till staten, utveckling av lokala marknader, import- och exporteffekter, efterfrågan på underleverantörer, ökad konkurrens med mera.
Kent Härstedt nämner också investeringar i fonder som är registrerade i så kallade skatteparadis. Här kan konstateras att detta inte är unikt för Swedfund. Även flera multilaterala utvecklingsbanker och motsvarigheter till Swedfund i andra länder har liknande engagemang, eftersom riskkapital är betydelsefullt för framväxten av en dynamisk privat sektor i utvecklingsländerna. Jag har tidigare framfört att det är mycket viktigt att det finns ett högt förtroende för att biståndsmedel används på ett sätt som effektivt främjar fattigdomsminskning. Vi ser därför över denna fråga och i avvaktan på detta ska Swedfund undvika att göra nya fondinvesteringar.
Vidare tar Kent Härstedt upp Swedfunds kapitaltillskott. Till följd av den finansiella krisen har regeringen under våren föreslagit, och riksdagen har godkänt, ett kapitaltillskott på 300 miljoner kronor för stärka bolagets möjlighet att bidra till tillväxt genom privatsektorsutveckling. Att vi är mitt inne i en global ekonomisk kris råder inga tvivel om, inte heller att den drabbar utvecklingsländerna i form av minskade utländska investeringar och handel. Insatser som bidrar till tillväxt och sysselsättning blir därför särskilt viktiga och på detta område är Swedfund en huvudaktör inom utvecklingssamarbetet. Bakgrunden till kapitaltillskottet på 1 miljard kronor under 2007–2009 är alliansregeringens mening att Swedfund behövde växa för att ge ett större mervärde och bli en effektiv utvecklingsaktör. Ärendet initierades under den förra regeringen och jag noterar att utrikesutskottet i sin behandling av frågan såg positivt på att Swedfund genom kapitaltillskottet skulle få ökade möjligheter att främja utveckling av näringsliv och privat sektor i sina verksamhetsländer.
Alla verksamheter kan förbättras och det ska ställas höga krav på effektiviteten och ändamålsenligheten i användandet av biståndsmedel. Det handlar om mycket pengar och möjligheten för många fattiga människor i utvecklingsländerna att förbättra sina levnadsvillkor. Jag välkomnar därför granskningar som bidrar till ett mer effektivt utvecklingssamarbete med högre kvalitet och bättre resultat. Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning kommer vi att se över eventuella behov av förtydliganden i styrinstrumenten, noggrant följa upp Swedfunds hantering av rapportens rekommendationer och – inte minst – fortsätta dialogen om hur verksamhetens utvecklingseffekter kan redovisas på ett bättre sätt. Det är nämligen min övertygelse att Swedfund genom sitt uppdrag att främja privatsektorsutveckling, kan bidra till konkreta resultat för en hållbar global utveckling i form av bland annat näringslivsutveckling, produktiva investeringar och fattiga människors medverkan i att skapa ekonomisk tillväxt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.