bistånd till militära insatser

Skriftlig fråga 2003/04:864 av Ekholm, Berndt (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-05
Anmäld
2004-03-09
Besvarad
2004-03-10
Svar anmält
2004-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 mars

Fråga 2003/04:864

av Berndt Ekholm (s) till statsrådet Carin Jämtin om bistånd till militära insatser

Kommittén för utvecklingsstöd, DAC, inom industriländernas gemensamma organisation, OECD, fastställer regelverket för vad som får inräknas i offentligt utvecklingsstöd, ODA.

Påtryckningar finns från parter inom denna kommitté att vidga regelverket så att även utgifter som berör militära ändamål inkluderas i ODA.

Riksdagen har i samband med beslutet om Sveriges politik för global utveckling uttalat "att insatser av militär karaktär inte finansieras ur biståndsanslagen".

Jag vill fråga biståndsministern hur regeringen, inom ramen för kontakterna med DAC, avser att driva den fråga som riksdagens uttalande aktualiserar.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:864 besvarad av

den 10 mars

Svar på fråga 2003/04:864 om bistånd till militära insatser

Statsrådet Carin Jämtin

Berndt Ekholm har frågat mig hur regeringen, inom ramen för kontakterna med kommittén för utvecklingsstöd (DAC), inom OECD avser att driva frågan att insatser av militär karaktär inte finansieras ur biståndsanslagen.

Det regelverk som fastställts inom OECD för att precisera vad som får räknas som utvecklingsbistånd och vilka länder som kan få tillgodoräkna sig sådant bistånd fastställdes i huvudsak år 1972. Sedan dess har olika justeringar av regelverket kontinuerligt skett.

Den internationella diskussionen om att utvidga ODA-kriterierna (official development assistance) för att kunna använda bistånd för att finansiera dels fredsbevarande trupp, dels säkerhetsrelaterade insatser har pågått under en längre tid. Den har intensifierats i och med den alltmer utbredda insikten att det finns ett ömsesidigt samband mellan säkerhet och utveckling.

I proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar @ Sveriges politik för global utveckling fastslås att säkerhet är en förutsättning för utveckling. Detta understryks också i de överväganden som utrikesutskottet gör i betänkandet 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling. Samtidigt har insikten vuxit om att säkerhet förutsätter demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, ekonomisk och social utveckling, rättvis fördelning, miljöhänsyn och förstärkt internationellt samarbete. Konfliktförebyggande och konflikthantering har blivit allt viktigare uppgifter för utvecklingssamarbetet. Till denna insikt bidrar också att det ofta är de fattigaste länderna som drabbas av konflikter. Det finns behov av säkerhetsfrämjande bistånd och det finns behov av att hjälpa till med reformer av säkerhetssektorn i de drabbade länderna.

Detta är en realitet som måste återspeglas även i arbetet i DAC. Sverige är aktivt i de diskussioner som förs i DAC om en utvidgning av ODA-kriterierna. En del av diskussionen rör en utvidgning av gällande kriterier på säkerhetsområdet. Denna diskussion handlar inte om att ge bistånd till militära insatser, utan framför allt om att demokrati och god samhällsstyrning också måste gälla för säkerhetssektorn. Hela säkerhetssektorn är viktig för individens säkerhet och ett lands utvecklingsmöjligheter. Utvidgningen av ODA-kriterierna är viktig både för det konflikthanteringsarbete som vi i dag bedriver inom vårt utvecklingssamarbete, och för de områden där det finns ett ökande behov, till exempel demokratisk styrning och kontroll av budgetprocessen för säkerhetssektorn, stöd som förebygger rekrytering av barnsoldater, utbildning av försvarsmakten i bland annat mänskliga rättigheter och genderfrågor.

För svensk del är det för närvarande inte aktuellt att truppkostnader ska kunna omfattas av ODA-kriterierna. Truppkostnader är ej långsiktigt utvecklingsbistånd. Det finns dock länder som vill vidga kriterierna mer än vad Sverige vill. En så omfattande förändring av ODA-definitionen skulle innebära en betydande urholkning av biståndsvolymen. I en globaliserad värld ökar ständigt behovet av och möjligheten till internationellt samarbete. Internationella insatser ska dock inte alltid finansieras över biståndsbudgeten.

ODA-regelverket måste hela tiden anpassas till de nya utmaningar som utvecklingsbiståndet ställs inför. Det tror jag att det finns enighet om. Från svensk sida kommer vi även fortsättningsvis att vara aktiva i diskussionerna om ändrade ODA-kriterier.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.