bistånd till Afrika

Skriftlig fråga 2003/04:364 av Lundberg, Inger (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-28
Anmäld
2003-11-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-12-04
Svar anmält
2003-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 november

Fråga 2003/04:364

av Inger Lundberg (s) till statsrådet Carin Jämtin om bistånd till Afrika

Behovet av insatser i Afrika är minst lika stort som tidigare. I dagarna kom ytterligare en rapport om omfattande svält på stora delar av kontinenten och vägen är fortfarande mycket lång till stabil tillväxt och trygg demokrati. Aidsepidemin förstärker ytterligare behovet av kraftfulla och långsiktiga insatser i Afrika, söder om Sahara.

Flera riksdagsledamöter har genom den svenska sektionen för Awepa knutit kontakter med parlamentariker från olika delar av Afrika. Bland våra afrikanska kolleger finns en utbredd oro för att de stora behoven av insatser i Irak kommer att tränga tillbaka möjligheterna att ge stöd till Afrika. Det gäller både svenskt bistånd och bistånd från världen i övrigt.

Jag vill därför fråga biståndsministern om hon är beredd att säkra att insatser i Irak inte sker på bekostnad av biståndet till Afrika, söder om Sahara.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:364 besvarad av

den 4 december

Svar på fråga 2003/04:364 om bistånd till Afrika

Statsrådet Carin Jämtin

Inger Lundberg har frågat mig om jag är beredd att säkra att insatser i Irak inte sker på bekostnad av biståndet till Afrika söder om Sahara.

Svaret är ja. Afrika är den region som erhåller mest bistånd från Sverige. År 2002 uppgick de bilaterala utbetalningarna till 3 905 miljoner kronor. Detta kommer att öka. Vi kommer i vårt utvecklingssamarbete att fortsatt prioritera de fattigaste länderna.

Utvecklingssamarbetet med afrikanska länder har fortsatt fattigdomsbekämpning som huvudmål med inriktning på att stödja nationella strategier för fattigdomsbekämpning. Hiv/aids kommer att ges ökad uppmärksamhet och ökade resurser. Det förebyggandet arbetet förblir därvid viktigt men regeringen ökar också stödet till till exempel vård och behandling. Insatser för att främja fred, demokratisk samhällsutveckling och bättre samhällsstyrning kommer att väga tungt i samarbetet.

Även de bidrag vi lämnar till multilaterala organisationer och som ökar betydligt under 2004 kommer Afrika och de fattigaste länderna tillgodo. Det gäller framför allt Afrikanska utvecklingsfonden och Världsbankens IDA, men också en rad FN-organ. Vårt bidrag till Europeiska utvecklingsfonden som finansierar EU:s utvecklingsinsatser i främst Afrika inom ramen för det så kallade Cotonouavtalet är också av stor betydelse för vårt samarbete med Afrika. Ett viktigt inslag i vårt arbete är att bidra till ökad samordning och harmonisering av olika givares stöd till Afrika under samarbetsländernas ledning. Det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet måste samverka för att bidra till en bättre ekonomisk och social utveckling i Afrika.

Den samstämmiga utvecklingspolitik som utvecklas i propositionen Gemensamt ansvar kommer också att vara av betydelse för våra samarbetsländer i Afrika söder om Sahara. I propositionen föreslås att samtliga politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Det handlar till exempel om att vi ska arbeta för öppna och rättvisa handelsregler som ska öka fattiga länders möjlighet att delta i världshandeln på lika villkor. Propositionen betonar även samarbetsländernas eget ansvar för sin utveckling.

Sammantaget betyder detta att vi står väl rustade att fortsätta att bidra till Afrikas utveckling inom ramen för en stigande total biståndsvolym.

För närvarande omöjliggör det svåra säkerhetsläget i stora delar av Irak meningsfulla och effektiva biståndsinsatser i landet. En av de viktigaste prioriteringarna är därför insatser för att förbättra säkerhetssituationen. Vad gäller det svenska stödet till Irak kommer Sida den 15 december att till regeringen presentera ett förslag till landstrategi för hur det svenska biståndet till Irak ska utformas och kanaliseras under perioden 2004 till 2006. Det planerade svenska stödet kommer att inbegripa såväl humanitära insatser som utvecklingsinsatser. Insatserna kommer att utformas med tanke på att Irak inom en snar framtid ska stå på egna ben såväl politiskt som ekonomiskt. Därför inriktas de svenska insatserna på att, förutom fortsatta humanitära åtgärder, få i gång den politiska och ekonomiska processen så att Irak så snart som möjligt kan ta över och driva återuppbyggnaden med egna resurser. Avsikten är alltså inte att Irak ska bli mottagarland av svenskt bistånd på längre sikt.

Stödet till Irak har hittills finansierats genom medel som avsatts för humanitärt bistånd. Också nästa år kommer insatser att genomföras på det humanitära området och med samma finansieringskälla. Det utvecklingsbistånd som kan bli aktuellt är sålunda begränsat i tid och omfattning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.