Biologiska smittor

Skriftlig fråga 2018/19:251 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-15
Överlämnad
2019-02-18
Anmäld
2019-02-26
Svarsdatum
2019-02-27
Sista svarsdatum
2019-02-27
Besvarad
2019-02-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Området bioförsvar (bio-defence) är något som har uppmärksammats internationellt på den säkerhetspolitiska arenan. I dag kan hot mot vår säkerhet se ut på olika sätt och omfatta biologiska hot. Händelserna i Salisbury är ett tydligt exempel på detta. Det är därför av stor vikt att Sverige ligger i framkant med en modern och hållbar förmåga på bioförsvarsområdet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka upp landets bioförsvarsförmåga?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:251 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)




Svar på fråga 2018/19:251 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Biologiska smittor

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka upp landets bioförsvarsförmåga.

Låt mig börja med att konstatera att biologiska smittämnen kan vara ett hot såväl mot militär personal som mot civilbefolkningen.

Sverige är part till konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) som förbjuder utveckling, anskaffning, innehav och användning av denna typ av vapen.

Vad gäller användning av smittämnen som ett stridsmedel – biologiska vapen – har i Sverige Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Folkhälsomyndigheten förmågan att upptäcka och identifiera misstänkt smitta. FOI upprätthåller en bred kompetens rörande skydd mot biologiska stridsmedel och andra typer av massförstörelsevapen. Försvarsmaktens CBRN-kompani har till uppgift att möta och hantera hot från kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära (CBRN) hot. Kompaniet stödjer övriga Försvarsmakten och även samhället i övrigt vid behov.

I den nationella säkerhetsstrategin 2017 slog regeringen fast att ett av målen för vår säkerhet är att värna befolkningens liv och hälsa. De väl utvecklade former för internationella samarbeten som finns både inom EU och globalt är centrala. Det globala hälsohotsarbetet har sin grund i det internationella hälsoreglementet, ett regelverk som alla Världshälsoorganisationens (WHO) medlemsländer är bundna vid. På EU-nivå har samarbetet mellan medlemsstaterna vad gäller gränsöverskridande hälsohot stärkts genom inrättandet av EU:s hälsosäkerhetskommitté. Vidare presenterade EU-kommissionen i oktober 2017 en handlingsplan vars mål är att förbättra beredskapen mot CBRN-hot. Sverige deltar aktivt i detta arbete, som bl.a. innefattar åtgärder som syftar till att stärka beredskapen och motståndskraften beträffande biologiska hot.

I Sverige fortsätter Folkhälsomyndigheten sitt löpande arbete med smittskydd och beredskap för gränsöverskridande hälsohot på nationell nivå, medan Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket ansvarar för förebyggande arbete och krisberedskap för de hälsohot som sprids via djur, livsmedel eller dricksvatten.

Regeringen bidrar också till att stärka det multilaterala arbetet i FN och WHO med att förebygga, upptäcka och utreda misstänkta fall av avsiktlig smittspridning. Förbättrad förmåga att utreda påstådd användning av biologiska vapen har lyfts fram som en av de prioriteringar i generalsekreterare Guterres ”Agenda för nedrustning” som Sverige stödjer.

Stockholm den 27 februari 2019

Peter Hultqvist

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.