Bidrag till organisationer som förmedlar internationella adoptioner

Skriftlig fråga 2020/21:205 av Linda Lindberg (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Staten avsätter årligen ekonomiska medel för internationella adoptioner.

Sverige har i dag tre auktoriserade adoptionsorganisationer, vilka godkänns av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Dessa ges därmed rätt att förmedla internationella adoptioner.

Via samma myndighet kan sedan de auktoriserade organisationer årligen ansöka om bidrag som fördelas utifrån antalet förmedlade barn. Det framgår tydligt i lagen att auktorisation endast får ges om det står klart att sammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnet bästa som främsta riktmärke. Vidare går det att läsa att för att täcka kostnaderna för verksamheten får en auktoriserad sammanslutning ta ut skäliga avgifter av de som anlitar sammanslutningen för internationell adoptionsförmedling.

Under de senaste åren har antalet adoptioner minskat markant. Mellan 2008 och 2018 har antalet internationella adoptioner minskat med ca 70 procent, från 610 till 190, enligt statistik från MFoF.

Minskningen av antalet förmedlade barn påverkar den ekonomiska situationen för de auktoriserade organisationerna. Det skulle kunna innebära att behovet av att förmedla tar större utrymme än vad som skulle vara önskvärt. Det vill säga att barnets bästa blir sekundärt då beroendet av intäkter har ett stort fokus för organisationens överlevnad och för att kunna behålla den kompetens som förväntas.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser ministern att vidta några åtgärder så att dagens bidragssystem blir bättre utformat utifrån perspektivet att verksamheterna är ekonomiskt beroende av intäkter och antalet förmedlingar, samtidigt som barnets bästa ska sättas i första rummet?