Kulturdepartementet
|
Kultur- och demokratiministern
|
|
|
|
|
|
|
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1563 av Niklas Karlsson (S) Bevarandet av minnet av varvsindustrin
Niklas Karlsson har frågat mig om jag anser att Sveriges varvsindustri är ett historiskt och kulturellt intresse som förtjänar att bevaras, och om hur jag ser på möjligheterna att etablera ett varvsmuseum eller upplevelsecentrum som speglar den svenska varvsindustrin.
Jag vill börja med att tacka Niklas Karlsson för frågan. Den ger mig anledning att kommentera arbetet inom viktiga områden, som kanske inte alltid får så stor uppmärksamhet inom kulturpolitiken.
Industrisamhället innebar ett nytt produktionssätt men också en ny syn på människan och naturen, ett framväxande demokratiskt samhälle och formeringen av nya sociala rörelser. Utifrån det industriella arvet kan vi förstå många av de processer som format och formar det samhälle vi i dag lever i, vi kan ofta se en omedelbar koppling mellan lokala och globala perspektiv. Industrisamhället är en del av vår historia men också av vår samtid och framtid. Det är angeläget att människor i dag och i framtiden ges möjlighet att förstå de förändringar som industrialiseringen gett upphov till.
En av industrisamhällets viktigaste delar är de miljöer där den industriella produktionen ägt rum – alltså fabriker, varv och andra produktionsmiljöer. Genom att bevara dessa miljöer och låta berättelserna om industrisamhället ta sin utgångspunkt i dem, kan man fånga och tydliggöra många perspektiv på det industriellt organiserade samhället. Arbetet med de industriella miljöerna har växt fram som en viktig del av det offentliga kulturmiljöarbetets verksamhetsfält. Det är viktigt att den utvecklingen fortsätter.
Det industriella arvet betyder mycket för många. Det visar inte minst framväxten av den folkrörelse som arbetslivsmuseerna utgör. Närmare 1 500 arbetslivsmuseer finns spridda över hela landet.
Varvsindustrins historia och de minnen som bevarats från varvsepoken är av stor betydelse för vår möjlighet att förstå industrisamhället. De stora varven hade en central roll i samhällslivet. Berättelsen om varvsindustrins uppgång och fall är också berättelsen om de stora skeendena under 1900-talet, där en stark framstegsoptimism och tilltro till industri och teknik, kom att ersättas av ett nytt samhällsklimat, präglat av nya förutsättningar och värderingar. Det är av stor betydelse att minnena efter varvsepoken kan bevaras och fortsätta att bära dessa berättelser.
I detta sammanhang vill jag lyfta fram det arbete som görs inom nätverket Svenska Varv, som frågeställaren också redogör för i sin fråga. Arbetet i nätverket bygger på brett samarbete mellan statliga myndigheter, ideella föreningar, fackföreningsrörelse och andra berörda aktörer. Arbetet har bedrivits långsiktigt, med årligen återkommande Varvsforum, och har gett stora resultat. Flera nya föreningar har startats på orter präglade av varvsindustrin och omfattande insatser har gjorts för att dokumentera och berätta om varvens historia. Jag vill framhålla att Statens maritima museers arbete kring dessa frågor är ett föredöme för hur statliga myndigheter kan arbeta för att bygga upp breda samarbeten inom kulturarvsarbetet och för att stödja ideellt engagemang.
När det gäller frågan om möjligheterna att etablera ett varvsmuseum eller motsvarande kommer jag att med stort intresse att följa diskussioner kring sådana initiativ. Regeringen har i nuläget dock inga planer på att etablera ett sådant museum.
Stockholm den 14 september
Alice Bah Kuhnke