Bevarande av minnet av varvsindustrin

Skriftlig fråga 2015/16:1563 av Niklas Karlsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-09-02
Överlämnad
2016-09-06
Anmäld
2016-09-08
Svarsdatum
2016-09-14
Sista svarsdatum
2016-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

Under 1970-talet drabbades den svenska varvsindustrin av en internationell nedgång i oljekrisens spår. Den minskade efterfrågan på oljetankrar innebar slutet för de svenska varven, åtminstone när det gällde nybyggnation. Efter flera varvspropositioner, rationaliseringar och nedskärningar lades det ena varvet efter det andra ned. Storvarven hade då förts in i Svenska Varv. År 1984 beslöt regeringen att lägga ned Uddevallavarvet. Två år senare lades Kockums i Malmö ned. Då hade beslutet om att stänga det Götaverkenägda Öresundsvarvet i Landskrona redan fattats. I Göteborg upphörde de olika varven med sin fartygsproduktion under perioden 1979–1989.

Varven hade stor betydelse för de samhällen där de var verksamma, vilket kan belysas av hur stor andel av industriarbetarna som arbetade inom varvsindustrin och dess underleverantörer. I Göteborg var andelen 25 procent, i Malmö var den 19 procent, i Landskrona 39 procent och i Uddevalla hela 52 procent. Varvens stora betydelse för lokalsamhällena är en bakgrund till de reaktioner och det trauma som varvskrisen innebar. Men varvens betydelse var inte enbart stor när det gällde sysselsättning. I varierande utsträckning och på olika sätt påverkades städernas politik och kultur av varven och deras dominerande ställning i lokalsamhällena.

Frågan är hur hela denna skeppsbyggarverksamhet i dag förmedlas i minneskulturen. På flera orter finns det livaktiga varvshistoriska föreningar, inte enbart i de västkuststäder där storvarven fanns utan också på andra platser runt om i landet. Flera av dessa föreningar är aktiva i Styrguppen Svenska Varv, där Statens maritima museer också ingår och som arrangerar Varvsforum varje år. Det har också getts ut böcker och startats cirklar för att dokumentera varvens tid. På olika håll visas också varvsepoken genom minnesmärken, som till exempel planerna på att bygga en mur i Malmö med namnen på samtliga Kockumsbyggda fartyg. Utställningar på museer, som Sjöfartsmuseet i Göteborg och Teknikens och sjöfartens hus i Malmö, har också inslag eller avdelningar där varven lyfts fram. En utställning om Öresundsvarvet i Landskrona hösten 2015 drog ett stort antal besökare.  Det saknas dock fortfarande ett museum som brett visar på varvsindustrins betydelse för hela landet.

Den mark där varven en gång låg har i de flesta fall förvandlats till postindustriella områden med nya bostäder och kontorshus. Ett undantag är Landskrona, där Varvsudden är intakt. I Landskrona finns det i dag ett reparationsvarv och nybyggnad av fundament till vindkraftverk. Området kring varvet har fortfarande kvar en industriell prägel. I denna miljö skulle det således finnas goda möjligheter att etablera ett varvsmuseum eller något slags upplevelsecentrum som speglar den svenska varvsindustrin.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiministern:

 

Anser ministern att Sveriges varvsindustri är ett historiskt och kulturellt intresse som förtjänar att bevaras, och hur ser ministern på möjligheterna att etablera ett varvsmuseum eller något slags upplevelsecentrum som speglar den svenska varvsindustrin?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1563 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Dnr Ku2016/02001/KL

Kulturdepartementet

Kultur- och demokratiministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1563 av Niklas Karlsson (S) Bevarandet av minnet av varvsindustrin

Niklas Karlsson har frågat mig om jag anser att Sveriges varvsindustri är ett historiskt och kulturellt intresse som förtjänar att bevaras, och om hur jag ser på möjligheterna att etablera ett varvsmuseum eller upplevelsecentrum som speglar den svenska varvsindustrin.

Jag vill börja med att tacka Niklas Karlsson för frågan. Den ger mig anledning att kommentera arbetet inom viktiga områden, som kanske inte alltid får så stor uppmärksamhet inom kulturpolitiken.

Industrisamhället innebar ett nytt produktionssätt men också en ny syn på människan och naturen, ett framväxande demokratiskt samhälle och formeringen av nya sociala rörelser. Utifrån det industriella arvet kan vi förstå många av de processer som format och formar det samhälle vi i dag lever i, vi kan ofta se en omedelbar koppling mellan lokala och globala perspektiv. Industrisamhället är en del av vår historia men också av vår samtid och framtid. Det är angeläget att människor i dag och i framtiden ges möjlighet att förstå de förändringar som industrialiseringen gett upphov till.

En av industrisamhällets viktigaste delar är de miljöer där den industriella produktionen ägt rum – alltså fabriker, varv och andra produktionsmiljöer. Genom att bevara dessa miljöer och låta berättelserna om industrisamhället ta sin utgångspunkt i dem, kan man fånga och tydliggöra många perspektiv på det industriellt organiserade samhället. Arbetet med de industriella miljöerna har växt fram som en viktig del av det offentliga kulturmiljöarbetets verksamhetsfält. Det är viktigt att den utvecklingen fortsätter.

Det industriella arvet betyder mycket för många. Det visar inte minst framväxten av den folkrörelse som arbetslivsmuseerna utgör. Närmare 1 500 arbetslivsmuseer finns spridda över hela landet.

Varvsindustrins historia och de minnen som bevarats från varvsepoken är av stor betydelse för vår möjlighet att förstå industrisamhället. De stora varven hade en central roll i samhällslivet. Berättelsen om varvsindustrins uppgång och fall är också berättelsen om de stora skeendena under 1900-talet, där en stark framstegsoptimism och tilltro till industri och teknik, kom att ersättas av ett nytt samhällsklimat, präglat av nya förutsättningar och värderingar. Det är av stor betydelse att minnena efter varvsepoken kan bevaras och fortsätta att bära dessa berättelser.

I detta sammanhang vill jag lyfta fram det arbete som görs inom nätverket Svenska Varv, som frågeställaren också redogör för i sin fråga. Arbetet i nätverket bygger på brett samarbete mellan statliga myndigheter, ideella föreningar, fackföreningsrörelse och andra berörda aktörer. Arbetet har bedrivits långsiktigt, med årligen återkommande Varvsforum, och har gett stora resultat. Flera nya föreningar har startats på orter präglade av varvsindustrin och omfattande insatser har gjorts för att dokumentera och berätta om varvens historia. Jag vill framhålla att Statens maritima museers arbete kring dessa frågor är ett föredöme för hur statliga myndigheter kan arbeta för att bygga upp breda samarbeten inom kulturarvsarbetet och för att stödja ideellt engagemang.

När det gäller frågan om möjligheterna att etablera ett varvsmuseum eller motsvarande kommer jag att med stort intresse att följa diskussioner kring sådana initiativ. Regeringen har i nuläget dock inga planer på att etablera ett sådant museum.

Stockholm den 14 september

Alice Bah Kuhnke

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.