Beredskapskrav

Skriftlig fråga 2019/20:9 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-09-12
Överlämnad
2019-09-13
Anmäld
2019-09-17
Svarsdatum
2019-09-25
Sista svarsdatum
2019-09-25
Besvarad
2019-09-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Sverige ska vara tryggt. Det kräver att vi stärker vårt samhälle i alla hänseenden. En av de viktigaste frågorna är att åter få kontroll över livsmedelsförsörjningen i vårt land. Inte minst efter minnet från förra årets värme, som ledde till krisstämning bland bönder och livsmedelsproducenter.

Men det är lika mycket en kris för Sveriges medborgare. För förra sommaren och den senaste tidens utveckling visar hur bräcklig livsmedelsproduktionen är. Exempelvis i Värmland finns en kraftig nedgång för potatisodlingen, och självförsörjningsgraden för potatis är nu nere i 30 procent. Samtidigt är det svårt att återigen få upp volymen samt öka volymen för grönsaksodlingen och trädgårdsprodukterna i stort.

I ett möte med LRF i Värmland som Nya Wermlands-Tidningen (NWT) rapporterat om berättade representanter att nedgången kommit snabbare än någon anat. Traditionsrika områden med värmländsk potatis har blivit historia. Den värmländska potatisen är bara ett exempel av många, och det är tydligt att frågan måste högre upp på den politiska dagordningen. För problemet finns inte bara inom odlingen utan även inom köttindustrin. Även om det svenska köttet ökar i andel importeras fortfarande knappt hälften av det kött som konsumeras. Om Sverige skulle anfallas av främmande makt kommer svenska folket i dagens läge redan efter några dagar att få svälta.

Det finns goda möjligheter att öka odlingen. Men för att fler ska kunna våga satsa behöver Sverige både skapa förutsättningar för en mer robust och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och planlägga hur produktionen ska kunna fortgå i kristid. Därtill behöver läggas att de gröna näringarna framöver kan vara avgörande i att öka försörjningstryggheten avseende el och biodrivmedel.

Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson är därför:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta med anledning av det som har framförts?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:9 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2019/02626/JL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:9 av Lars Mejern Larsson (S) Beredskapskrav

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta med anledning av det som han har framfört kring beredskapskrav avseende livsmedel.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017 och är den första långsiktiga strategin som omfattar hela livsmedelskedjan. Strategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Närmare 50 olika åtgärder har vidtagits för att bidra till livsmedelsstrategins övergripande mål, bl.a. satsningar på forskning och innovation och åtgärder för att främja svensk livsmedelsexport.

En effekt av strategins genomförande är förbättrade förutsättningar för en god nationell livsmedelsberedskap. Sveriges självförsörjningsgrad har betydelse för vår försörjningsförmåga i såväl kris som under höjd beredskap och krig, men många andra faktorer är av väl så stor betydelse. Bland annat krävs en fungerande marknad för insatsvaror, transporter, datasystem och lagerhållning i detalj- och grossisthandelsled. Hela livsmedelskedjan bör vara så robust att även allvarliga påfrestningar och störningar kan klaras med rimliga konsekvenser för samhället. Regeringen har tillsatt utredningen Näringslivets roll i totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel (dir. 2018:64) och utredningen Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (dir. 2018:79). Båda utredningarna analyserar aspekter som är viktiga för bl.a. frågan om livsmedelsförsörjning vid höjd beredskap. Vidare gav regeringen i juli 2019 flera bevakningsansvariga myndigheter, däribland Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt, i uppdrag att analysera behov och åtgärdsförslag avseende det civila försvaret som Försvarsberedningen, MSB och Försvarsmakten tidigare har redovisat.

Svensk livsmedelsproduktion är central för jobb och tillväxt på landsbygden. Den svenska livsmedelskedjan har stor potential som är viktig att utnyttja. För att det ska ske måste vi säkerställa att det finns förutsättningar för företagen i livsmedelskedjan att fortsätta utvecklas, så att livsmedelskedjans konkurrenskraft kan stärkas genom åtgärder inom livsmedelsstrategins tre strategiska områden: regler och villkor, konsument och marknad, kunskap och innovation samt som en del av ett Bondepaket föreslår därför regeringen i budgetpropositionen att finansieringen av den nationella livsmedelsstrategin förstärks med ytterligare 191 miljoner kronor under 2020, samt 72 miljoner kronor årligen under 2021–2025.

Stockholm den 24 september 2019

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.