Beräkning av antagandeinkomst

Skriftlig fråga 2013/14:551 av Johan Löfstrand (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-04-03
Överlämnad
2014-04-04
Anmäld
2014-04-08
Besvarad
2014-04-09
Sista svarsdatum
2014-04-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ulf Kristersson (M)

 

När en person insjuknar eller får nedsatt arbetsförmåga räknar Försäkringskassan fram en antagandeinkomst utifrån vad personen har för inkomst vid tillfället. Skulle sedan förhållandet för personen förändras, så att den nedsatta arbetsförmågan ökar eller minskar, räknas antagandeinkomsten om. Problemet är att den nya beräkningen då baseras på den tidigare inkomsten snarare än den aktuella inkomsten. Det innebär att beräkningen blir skev och felaktig.

Försäkringskassan har själv signalerat detta och i ett svar på ett regeringsuppdrag som myndigheten skickade till regeringen 2012 anförs det att ”Försäkringskassan anser att det är rimligt med en ny beräkning av antagandeinkomst när omfattningen förändras” (dnr 005544-2012). Man konstaterar bland annat att kvinnor är den grupp som i första hand missgynnas av den nuvarande orättvisa beräkningen och i snitt förlorar den som skulle ha rätt till högre ersättning 129 000 kronor fram till 65-årsdagen. Regeringen har här fått klara indikationer på att beräkningarna borde förändras.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Kristersson: Hur ser statsrådet på frågeställningen och tänker statsrådet och regeringen föreslå några förändringar?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:551 besvarad av Johan Löfstrand (S)

Dnr S2014/3228/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:551 av Johan Löfstrand (S) Beräkning av antagandeinkomst

Johan Löfstrand har frågat mig om beräkning av antagandeinkomst och om undertecknad och regeringen tänker föreslå några förändringar.

Som Johan Löfstrand konstaterar, baseras inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning på en så kallad antagandeinkomst. Den inledningsvis fastställda antagandeinkomsten används även i de fall en försäkrad som uppbär partiell sjuk- eller aktivitetsersättning beviljas högre grad av ersättning, exempelvis från en fjärdedels till halv sjukersättning. Detsamma gäller om en försäkrad blir förbättrad och får lägre grad av ersättning. Effekten av dessa regler är att vissa personer får högre ersättning och att vissa får lägre, jämfört med om det skulle fastställas en ny antagandeinkomst i samband med att ersättningsgraden ändras. En ändring av regelverket så att en ny antagandeinkomst istället fastställs i samband med att ersättningsgraden ändras, skulle alltså både kunna ge personer lägre eller högre ersättning jämfört med vad som gäller med nuvarande regelverk. I Försäkringskassans rapport (dnr 5544-2012) framkommer bl.a. att nästan hälften (48 procent) i den undersökta populationen skulle fått lägre eller samma ersättningsnivå om en ny beräkning skulle ha gjorts av antagandeinkomsten.

Regeringens bedömning är att nuvarande lösning sammantaget medför rimliga resultat, varför det för närvarande inte är aktuellt med förslag om regeländringar på detta område.

Stockholm den 9 april 2014

Ulf Kristersson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.