Behovet av gruppsekretess
Skriftlig fråga 2007/08:1314 av Engelhardt, Christer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-06-10
- Anmäld
- 2008-06-10
- Besvarad
- 2008-06-18
- Svar anmält
- 2008-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juni
Fråga
2007/08:1314 Behovet av gruppsekretess
av Christer Engelhardt (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Inom det drogförebyggande arbetet är samverkan och samarbete ofta nyckeln till framgång. Flera olika berörda parter måste samarbeta för att nå ett positivt resultat. Men med den nuvarande sekretesslagstiftningen så uppstår det problem som gör att de olika parterna i samarbetet inte kan samverka på ett önskvärt sätt och diskutera enskilda fall. En lösning skulle kunna vara en förändring av sekretesslagen som innebär att man inför en så kallad gruppsekretess där en grupp av personer förbinder sig att hantera uppgifter i ett enskilt ärende under samma sekretessregler. Detta har tidigare uppmärksammats i enskilda motioner och interpellationer för cirka ett år sedan. Justitieministern hänvisade då till den pågående Offentlighets- och sekretesskommitténs arbete. En del av kommitténs förslag har nu blivit föremål för lagstiftning och resterande förslag skulle behandlas senare.
Jag vill därför fråga justitieministern om ministern avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om gruppsekretess i så kallade samverkansgrupper.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1314 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:1314 Behovet av gruppsekretess
Justitieminister Beatrice Ask
Christer Engelhardt har frågat mig om jag avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om sekretess i så kallade samverkansgrupper.
För ungefär ett år sedan besvarade jag en interpellation om jag var beredd att verka för en ändring i sekretesslagstiftningen när det gäller samverkansgrupper som arbetar mot ungdomars droganvändning.
Frågan i vilken utsträckning myndigheter ska kunna utbyta information är principiellt viktig. Att sekretess som huvudregel gäller mellan myndigheter är viktigt av hänsyn till enskildas integritet. Samtidigt är det givetvis av stor betydelse att myndigheterna kan samarbeta effektivt utan hinder av sekretess i situationer när det finns tungt vägande skäl för det.
Sekretesslagen har i sin helhet setts över av Offentlighets- och sekretesskommittén som bland annat har lämnat ett förslag till en ny sekretesslag. Kommittén har i detta sammanhang föreslagit en utvidgning av socialtjänstens möjligheter att lämna uppgifter som rör ungdomar till polisen. En del av förslagen har redan lett till lagstiftning, till exempel förslaget om att sekretess inte ska hindra socialtjänsten att lämna uppgifter som angår misstanke om överlåtelse av narkotika, dopningsmedel och alkohol till minderåriga. Övriga förslag, bland annat om ytterligare möjligheter för socialtjänsten att lämna uppgifter om unga till polisen, bereds fortfarande.
I förra årets interpellationsdebatt nämnde jag att sekretess för samverkansgrupper, det vill säga sekretess som omfattar en grupp av företrädare för olika myndigheter och som ska gälla mellan den enskilde företrädaren och den myndighet han eller hon företräder, skulle utgöra en principiell nyhet i sekretesslagstiftningen. En sådan nyhet kan inte införas utan att frågan först har utretts och analyserats grundligt. Det är lämpligt att den frågan behandlas tillsammans med att vissa principiella nyheter som Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit, till exempel nya sekretessgränser inom och mellan kommuner och landsting, övervägs. För närvarande pågår ett arbete med en lagrådsremiss som baseras på den redaktionella omarbetning av sekretesslagen som Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit. När det arbetet har avslutats kommer kommitténs resterande förslag att hanteras. Min avsikt är att frågan om sekretess inom samverkansgrupper ska behandlas i det sammanhanget.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.