Behovet av batterimetaller
Skriftlig fråga 2019/20:77 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-01
- Överlämnad
- 2019-10-02
- Anmäld
- 2019-10-03
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Nyligen belyste Sveriges Radio i en serie program de bekymmer som elbilar skapar för miljön och då främst i spåren av rovdrift på batterimetaller i Kina.
Den globala efterfrågan av batterier stiger och med detta följer ett ökat behov av batterimetaller. Batterierna i sin tur är direkt avgörande för den snabba teknikutveckling vi har i dag inom vardagselektronik och grön teknik.
Det är naturligtvis önskvärt att utvinningen av dessa eftertraktade metaller i ökad utsträckning sker i länder med höga miljökrav, exempelvis Sverige.
I höstbudgeten skriver regeringen: Ökad efterfrågan på batterier till följd av utvecklingen inom förnybar energi och produktion av högteknologiska produkter har drivit upp efterfrågan på metaller som tidigare inte varit särskilt eftertraktade. Behovet av batterimetaller, exempelvis kobolt, litium, grafit och nickel, har bl.a. belysts av den europeiska batterialliansen (EBA).
Med anledning av miljöproblematiken och det stigande behovet av batterier vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Ämnar ministern på något sätt agera för att skapa incitament för utvinning av batterimetaller i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:77 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
N2019/02717/
BI
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:77 av Tobias Andersson (SD) Behovet av batterimetaller
Tobias Andersson har frågat mig om jag ämnar på något sätt agera för att skapa incitament för utvinning av batterimetaller i Sverige.
Regeringen ser ett behov av att öka kunskapen om och förutsättningarna för hållbar utvinning av batterimetaller och innovationskritiska mineral i Sverige. Dels för att säkerställa hållbart producerade metaller till EU:s industrier, dels för att säkerställa tillgången till de mineral som krävs för utfasning av fossila energikällor och att byta ut dessa mot exempelvis vindkraft och solenergi. En sådan övergång kommer öka kraven på effektiv energilagring, där batterier kommer att spela en viktig roll.
Mot bakgrund av detta fick Sveriges geologiska undersökning (SGU) under 2016 i uppdrag att kartlägga möjligheterna för Sveriges att utvinna metaller och mineral för miljö- och teknikinnovationer (N2016/06368/FÖF). Av slutrapporten framgår att Sverige har geologisk potential för ett flertal innovationskritiska råmaterial bl.a. genom flera malmberäknade fyndigheter där dessa råmaterial ingår. SGU har dessutom, med hjälp av nya analyser av borrkärnor och gruvavfall, identifierat ett flertal nedlagda gruvområden och prospekteringsprojekt där kritiska råmaterial förekommer. Genom att koppla dessa analysresultat till annan kunskap om gruvområden och prospekteringsprojekt, t.ex. mängder och halter på malm och gruvavfall, går det att få en god uppfattning om förekomsten av kritiska råmaterial i kvarvarande malm och i gruvavfallsdeponier.
Under 2017 lanserades den europeiska batterialliansen. Målet är att skapa en konkurrenskraftig, innovativ och hållbar värdekedja i Europa med hållbara battericeller i fokus. Syftet med arbetet är att förhindra ett tekniskt beroende av konkurrenter och därigenom skapa sysselsättning och tillväxt samt att dra till sig investeringar. I arbetet ingår att säkra tillgången till råvaror för batterier. Kartläggningar av tillgängligheten i EU, bl.a. av kobolt, litium, naturlig grafit och nickel, har påbörjats. Sverige deltar aktivt i detta arbete. Regeringen har t.ex. uppdragit åt SGU att kartlägga innovationskritiska metaller och mineral (N2018/01044/FÖF). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2020.
Som konstaterades i regeringsförklaringen ska Sveriges råvaruresurser nyttjas mer effektivt och hållbart. Som ett led i detta behöver prövningsprocesser och regelverk behöver ses över så att hänsyn tas till både samhällsnytta och lokal miljöpåverkan när ett projekt prövas.
Sammanfattningsvis bör nämnas att länder som både har tillgång till mineral och metaller samt möjlighet att förädla dessa inom landet har goda möjligheter att säkerställa ökade ekonomiska intäkter och arbetstillfällen.
Stockholm den 9 oktober 2019
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.