behov av psykologisk hjälp på vårdcentralen
Skriftlig fråga 2003/04:350 av Berglund Nilsson, Mona (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-27
- Anmäld
- 2003-11-27
- Besvarad
- 2003-12-03
- Svar anmält
- 2003-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 november
Fråga 2003/04:350
av Mona Berglund Nilsson (s) till socialminister Lars Engqvist om behov av psykologisk hjälp på vårdcentralenPsykisk ohälsa ligger bakom mellan 30 och 40 % av besöken på landets vårdcentraler. Inom primärvården i Västra Götalands län görs 1,7 miljoner besök på vårdcentraler per år. Ca 600 000 av besöken har sin grund i psykiska sjukdomar och besvär, inte alltid identifierade av patienten själv.
Trots att psykologhjälp ofta är den mest effektiva, snabbaste och billigaste vården för en stor del av dessa patienter, är psykologer en bristvara inom primärvården. Att knyta psykologer till vårdcentralerna skulle lindra lidandet för patienterna och samhället skulle slippa stora kostnader för långtidssjukskrivningar och mediciner. De vårdcentraler som har en psykolog att remittera patienterna till frigör viktig tid till den hårt ansatta somatiska vården.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lars Engqvist vilka åtgärder han avser att vidta för att snabbt ge landets vårdcentraler tillgång till psykologkompetens?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:350 besvarad av
Svar på fråga 2003/04:350 om behov av psykologisk hjälp på vårdcentralen
Socialminister Lars Engqvist
Mona Berglund Nilsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att snabbt ge landets vårdcentraler tillgång till psykologkompetens.
Genom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) har regeringen tydligt markerat att primärvården ska utvecklas till en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. I handlingsplanen klargörs bland annat att primärvården ska erbjuda ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster, där olika yrkeskategorier samverkar för att ge den enskilde en god vård. Primärvården omfattar således mycket mer än läkarinsatser. Det krävs en rad andra kompetenser, bland annat vid behandling av psykiska sjukdomar och vid rehabilitering.
I det avtal om utvecklingsinsatser som regeringen slutit med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet utifrån handlingsplanen lyfts också den kommunala primärvården fram. I avtalet klargörs att den medicinska kvaliteten i särskilt boende och i hemsjukvård ska förstärkas, bland annat genom att fler personer med högskoleutbildning anställs, till exempel sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer och kuratorer.
I handlingsplanen framhålls vidare behovet av att utveckla insatserna till barn, ungdomar och äldre med psykisk ohälsa samt till personer med psykiska funktionshinder. Samverkan och samordningen mellan psykiatrin, landstingets primärvård och socialtjänsten ska förbättras.
För att stimulera en utveckling i enlighet med den nationella handlingsplanen får landsting och kommuner under åren 2001@2004 ett statligt tillskott på närmare 9 miljarder kronor. I år utgår 3 miljarder kronor och nästa år 4 miljarder. Socialstyrelsen svarar för den nationella uppföljningen och utvärderingen av handlingsplanen. I Socialstyrelsens årsrapport 2003 framkommer bland annat att det blir allt vanligare att vårdcentralerna inrättar mottagningar för särskilda patientgrupper, till exempel för patienter med psykosociala eller stressrelaterade problem.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att utvecklingsarbete, i enlighet med den nationella handlingsplanen, pågår. Jag följer självklart uppföljningen av arbetet med stort intresse men har inte nu för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.