befälsutbildningen

Skriftlig fråga 2004/05:384 av Löfgren, Ulla (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-18
Anmäld
2004-11-18
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 november

Fråga 2004/05:384

av Ulla Löfgren (m) till försvarsminister Leni Björklund om befälsutbildningen

När ÖB presenterade det kommande försvarsbeslutet för befälseleverna vid Kvarn lovade han att de skulle få jobb efter avslutad utbildning. Så blir nu inte fallet och eleverna känner sig med rätta svikna. I undervisningen i pedagogik har de fått lära sig att motiven för att en soldat ska kämpa bland annat är förtroende för ledningen och organisationen. Det förtroendet har nu fått sig en rejäl knäck.

Det är olyckligt om en eller två årskullar inom officersutbildningen saknar förtroende för ledning och organisation inom försvaret. Alla klutar måste sättas in för att de som nu drabbas ska kunna kompenseras på något sätt. Det finns bland annat förslag på att de ska få förtur vid intagning till polisutbildningen.

På vilket sätt avser försvarsministern att se till att militärhögskoleelevernas utbildning kan leda till vidare utbildning eller ett arbete?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:384 besvarad av

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:384 om befälsutbildningen

Försvarsminister Leni Björklund

Ulla Löfgren har frågat hur jag tänker se till att militärhögskoleelevernas utbildning kan leda till vidare utbildning eller ett arbete.

Försvarsmakten står inför en omfattande omstrukturering de närmaste åren. Bland annat bedömer myndigheten att antalet yrkesofficerare och civilanställda kommer att minska med ca 25 % (ca 5 000 årsarbetare). Av dessa bedöms ca 3 500 sägas upp på grund av arbetsbrist.

Det är således många människor och därmed familjer som ställs inför en utveckling där det fortsatta yrkeslivet, inkomsterna och bostadsorten känns osäker. Även om jag vet att till exempel Trygghetsstiftelsen gör omfattande insatser för att underlätta situationen har jag djup respekt för den oro som många anställda kan känna. Det gäller även för den situation som eleverna vid militärhögskolorna nu befinner sig i när deras framtid förändras.

Det är Försvarsmakten som har ansvaret för hur eleverna kommer att hanteras. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten, som ytterst lagts fast av riksdagen, innebär att det är myndigheten som ska vidta de åtgärder som är nödvändiga vid en arbetsbristssituation där medelsbrist kan utgöra grund för uppsägning. Myndigheterna har själva ansvaret för att anställa, utveckla och avveckla sina anställda och ska följa gällande regelverk.

Unga officerare är generellt sett attraktiva på arbetsmarknaden och har en omfattande och kostnadsfri utbildning bakom sig. Försvarsmaktens inriktning, att berörda militärhögskoleelever ska få slutföra sin utbildning, bör därmed ge dem relativt goda förutsättningar för att finna en annan anställning.

När det gäller fortsatta studier ser jag det angeläget att elevernas kompetens kommer andra samhällssektorer som till exempel polisen och utbildningsväsendet till godo. Man måste dock beakta att varje yrkesområde ställer sina särskilda krav på utbildning och kvalifikationer och att de berörda elevernas intressen ytterst avgör deras yrkesval. Utifrån ett mer allmänt betraktelsesätt menar jag dock att officersutbildningens gedigna innehåll bör utgöra en bra bas oavsett militärhögskoleeleverna väljer att komplettera sin utbildning eller att söka sig till andra yrken.

Jag för fortlöpande en dialog med Försvarsmakten om aktuella frågor och kommer att hålla mig informerad om hur myndigheten ser på sina möjligheter att på olika sätt tillgodogöra sig den kompetens som eleverna vid militärhögskolorna får.

Det går inte att fullt ut bedöma hur den fortsatta utvecklingen kommer att se ut. Det är rimligt att Försvarsmakten med tiden kommer att se ett behov av nyanställningar. Det är dock för tidigt att säga när och inom vilka kompetensområden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.