Bättre matchning

Skriftlig fråga 2013/14:85 av Green, Monica (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-10-25
Anmäld
2013-11-04
Besvarad
2013-11-06
Svar anmält
2013-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 oktober

Fråga

2013/14:85 Bättre matchning

av Monica Green (S)

till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)

Enligt siffror från SCB tar det i snitt sju år för en utlandsfödd akademiker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden inom sin utbildning. Drygt 270 000 av Sveriges akademiker är födda i ett annat land. Bara hälften av dem arbetar i yrken som motsvarar deras utbildningsnivå. Det är ett stort slöseri med kompetens. I dag tar det alltför lång tid för nyanlända akademiker att få ett jobb som kräver högskoleutbildning. Det duger inte.

Riksrevisionen har uppmärksammat att bara 50 procent av de utlandsfödda akademikerna har fått sin utbildning bedömd av svensk myndighet. Som nyanländ akademiker är det viktigt att snabbt få intyg på vad ens högskole- eller universitetsutbildning från hemlandet motsvarar i Sverige. Men det räcker oftast inte. Utöver en validering av de teoretiska kunskaperna visar erfarenheter att ett framgångskoncept är att nyanlända får sin yrkeskunnighet bedömd av en arbetsgivare. I dag åligger det Arbetsförmedlingen att föreslå och se till att en sådan ”yrkeskompetensbedömning” äger rum – något som tyvärr alltför sällan sker.

Min fråga till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson lyder:

Vad tänker ministern och regeringen göra för att öka möjligheten att validera kunskaper som är inhämtade både via högre utbildning och i miljöer utanför utbildningsväsendet?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:85 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag

den 6 november

Svar på fråga

2013/14:85 Bättre matchning

Statsrådet Erik Ullenhag

Monica Green har frågat arbetsmarknadsministern vad hon och regeringen tänker göra för att öka möjligheten att validera kunskaper som är inhämtade både via högre utbildning och i miljöer utanför utbildningsväsendet. Arbetet i regeringen är så fördelat att jag besvarar frågan.

En av regeringens främsta prioriteringar med integrationspolitiken är att nyanlända invandrare ska komma till arbete snabbt. Etableringsreformen från 2010 syftar till såväl snabbare inträde i arbete som bättre matchning mellan jobb och kompetens. Att kunna värdera och komplettera utbildningar och andra erfarenheter är ofta en avgörande faktor för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden med arbetsuppgifter som motsvarar utbildningsnivån. Regeringen har därför initierat ett stort antal reformer med den inriktningen.

Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Därutöver ansvarar myndigheten för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I syfte att underlätta matchningen mellan jobb och kompetens kan Arbetsförmedlingen använda validering i olika former. Till exempel upphandlar Arbetsförmedlingen validering som utförs med branschinriktade modeller. Inom yrkesområden som saknar branschmodeller upphandlas validering som utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolans program. Yrkeskompetensbedömning hos Arbetsförmedlingen innebär att den arbetssökande får prova på att arbeta på en arbetsplats, varefter ett intyg om yrkeskompetens utfärdas. En yrkeskompetensbedömning kan även kombineras med validering. Även andra arbetsmarknadsinsatser kan innehålla element av validering.

Verksamheten med bedömning av utländska utbildningar har ökat. Högskoleverket utfärdade 2012 lika många utlåtanden av utländsk högre utbildning som det togs ut examina på Umeå universitet. För att skapa en ännu mer sammanhängande valideringskedja har regeringen samlat all bedömning av utländsk gymnasial och eftergymnasial utbildning vid myndigheten Universitets- och högskolerådet. Universitets- och högskolerådet ansvarar för den s.k. bedömningsportalen, där arbetsförmedlare, antagningshandläggare och vägledare får tillgång till myndighetens samlade databank över utländska utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan har utvecklat webbportalen Valideringsinfo.se med bl.a. valideringsmodeller för yrkesutbildningar. I slutet av 2011 fanns det valideringsmodeller för ett trettiotal branscher omfattande ca 150 yrkesroller.

Möjligheterna till kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen har också ökat. Utbildningarna har under de senaste åren gått från att vara allmänna till att bli specifika för olika yrkesgrupper såsom lärare, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och jurister. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att satsningen på kompletterande högskoleutbildningar ökas med ytterligare ca 17 mnkr.

Vi fortsätter att utvärdera och utveckla arbetet. En utvärdering som Stockholms universitet gjorde på uppdrag av regeringen visar på ett positivt samband mellan kompletterande utbildning, lön och etablering på arbetsmarknaden. Regeringen avser att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att fortsatt följa etableringen på arbetsmarknaden för individer som har genomgått kompletterande högskoleutbildningar. Universitets- och högskolerådet har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att utvärdera och analysera effekten och användningen av utlåtanden om avslutad utländsk högskoleutbildning som myndigheten utfärdar. Myndigheten har också nyligen återrapporterat regeringsuppdraget om metoder för att kunna bedöma utländska examina för personer som saknar dokumentation om sin utbildning.

Det finns dock mer att göra. I budgetpropositionen för 2013 avsattes ytterligare 6 miljoner kronor för 2013 och 5 miljoner för 2014 för kartläggning och utveckling av metoder för att möjliggöra tidig validering. I ett första steg har Statskontoret kartlagt omfattningen av valideringsinsatser och bedömt metoder och verktyg för validering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.