Barns skydd mot islamistisk radikalisering i skolan

Skriftlig fråga 2020/21:1415 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Marléne Lund Kopparklint (M)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har slagit rot. Det handlar om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Islamismens mål är att religionen ska styra hela samhället, och ett medel för att nå det är politik.

Detta hot finns i Sverige. Enligt Säpo har antalet våldsbejakande islamister på tio år tiofaldigats från några hundra till uppskattningsvis 2 000 personer. Muslimska ledare i vårt land rapporterar återkommande om radikala imamer och utländsk islamistisk påverkan.

Radikalisering måste upptäckas på ett tidigare stadium. Skolverket behöver kartlägga icke-demokratiska värderingar som förekommer bland barn och ungdomar och ta fram ett effektivt stödmaterial att använda i undervisningen. Dessutom måste skolan, socialtjänsten och polisen samverka i arbetet mot våldsbejakande extremism. Alla barn ska delta i skolans hela undervisning – i såväl idrott som religion och historia – och Sveriges lärare behöver entydigt stöd i den uppgiften. Moderaterna vill att hot och våld mot skolpersonal definieras som ett eget brott; hela samhället måste ta angrepp mot lärare och annan skolpersonal på större allvar.

Europa har upprepade gånger skakats av islamistiska terrordåd. De hänsynslösa dåden är förfärliga brott mot enskilda människor men också allvarliga hot mot vår liberala demokrati. Terrorister statuerar exempel som sedan sprids via olika kanaler som når människor, i syfte att skapa rädsla som skapar olika effekter som exempelvis osäkerhet och passivitet. Vissa kanske drar sig för att göra saker medan andra kanske jagar upp sig ännu mer och börjar tänka och agera irrationellt. Precis dessa beteenden vill terrorister skapa genom sina dåd, att rädsla och oro frodas hos allmänheten.

För att motverka den våldsbejakande extremistiska terrorn måste man sätta sig in i de radikala grenarna av världsreligionen islam. Dessa utgör en liten del av de 1,6 miljarder muslimer (23 procent av världsbefolkningen) som finns i världen. Alla grenar härstammar från islam, men det som gör dem radikala och fanatiska handlar om hur man tolkar islam och om det finns gamla kulturer som man anammar.

I islamism är politik och religion intimt inflätade i varandra, vilket gör det svårt för muslimer som försöker liberalisera religionen. Samtidigt blir det lättare för islamister att argumentera utifrån ett religiöst perspektiv, vilket i sig gör det mycket svårt att argumentera mot, när vi i vårt svenska samhälle tydligt skiljer på politik och religion. Islamismen har stort inflytande (och utbrett stöd) i flera länder i Mellanöstern, framför allt i gulfstaterna och i vissa nordafrikanska länder.

I förhållande till det stora antalet muslimer är det en minimal del som är islamister, det vill säga troende som tolkar islam radikalt. Ur denna ”förgrening” av islam finner man också dem som vill ta ytterligare ett steg. De som inte bara vill bilda ett kalifat utan även kriga och dö för att få det – jihadism.

Vi vet att det i dag sker en islamistisk spridning i Europa och Sverige. Varningsklockorna ska börja ringa när man ser tecken på islamism, salafistisk predikan; när man vill att sharialagar ska vara överordnade våra svenska lagar och regler, mänskliga rättigheter och den jämställdhet som vi har byggt upp. När ”shariapoliser” dyker upp i våra bostadsområden och fall av hedersrelaterat våld och förtryck ökar.

Islamisterna hotar allas religionsfrihet, och det är ofta andra muslimer i Sverige som drabbas av islamisternas framfart. Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för islamism i Sverige. Det måste stoppas och motverkas på flera olika sätt.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur ämnar ministern verka för att barn ska skyddas från islamistisk radikalisering i skolan?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-01-21 Överlämnad: 2021-01-22 Anmäld: 2021-01-26 Svarsdatum: 2021-02-03 Sista svarsdatum: 2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga