Barns rörelse

Skriftlig fråga 2016/17:792 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-31
Överlämnad
2017-02-02
Anmäld
2017-02-03
Svarsdatum
2017-02-08
Sista svarsdatum
2017-02-08
Besvarad
2017-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Nyligen presenterades en avhandling vid Lunds universitet, som visar effekten av daglig idrott i skolan på niornas betyg. Den ger ytterligare belägg för sambandet mellan daglig idrott samt rörelse och bättre skolprestationer. Kraven på mer schemalagd idrott lyfts fram av såväl en majoritet i riksdagen som aktiva idrottslärare och idrottsrörelsen. Statsrådet har i en intervju med Sveriges Radio avfärdat kraven på mer idrottsundervisning, med hänvisning till att det är bättre kvalitet som behövs, inte fler timmar. Detta resonemang avfärdas av inte minst Riksidrottsförbundets ordförande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

Kan statsrådet utveckla vad han menade med det ovan angivna uttalandet i Sveriges Radio, och vilka åtgärder avser han att vidta inom ramen för sitt ansvarsområde i regeringen för att stärka kvaliteten och förekomsten av idrott och rörelse hos barn och unga?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:792 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2017/00685/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:792 av Saila Quicklund (M) Barns rörelse

Saila Quicklund har bett mig utveckla vad jag menade med ett uttalande i Sveriges Radio om kvalitén på undervisningen i idrott och hälsa, samt frågat vilka åtgärder jag avser att vidta inom ramen för mitt ansvarsområde i regeringen för att stärka kvaliteten och förekomsten av idrott och rörelse hos barn och unga.

Jag tackar för frågan och därmed möjligheten att utveckla min och regeringens syn på hur vi får bästa möjliga genomslag i arbetet med att försöka få alla barn att bli fysiskt aktiva varje dag.

I det inslag i Sveriges Radio som publicerades den 23 januari utvecklade jag till viss del vad jag avsåg med uttalandet som frågeställaren hänvisar till. Att kvalitén på undervisningen i idrott och hälsa är alltför låg på alltför många ställen framkommer tyvärr i ett antal rapporter från Statens skolinspektion och Statens skolverk. Det närmare innehållet i dessa rapporter redogör statsrådet Gustav Fridolin för i ett svar på frågor från Camilla Waltersson Grönvall (M) som lämnades förra veckan. Jag vill i den diskussion om antalet undervisningstimmar som nu råder särskilt påpeka att i en av rapporterna fann Skolinspektionen att på var tionde lektion var så många som 30 till 50 procent av de elever som skulle vara med på lektionen frånvarande av okänd anledning eller närvarande utan att delta i lektionens aktiviteter.

Låt mig göra klart att regeringens ställningstaganden i alla frågor som rör barns rörelse bygger på forskning. De forskningsresultat kring Bunkefloprojektet som Sveriges Radio rapporterade om är de senaste i en lång rad på samma tema.

Det skolorna i Bunkefloprojektet gjorde var att utifrån befintligt regelverk erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Precis så som det står i läroplanen att skolor ska sträva efter att göra. Aktiviteterna i Bunkeflo var av varierande slag, från ”vanliga idrottslektioner” till promenader och spontan lek. Fanns inte tillgång till lämplig lokal genomfördes aktiviteter utomhus. Man lade in extratimmar med lokala idrottsföreningar. Barn som behövde extra stöd fick individuellt anpassad träning. Tid togs från skolans eller elevens val och skoldagen utökades. Skolorna såg möjligheter, inte hinder. Bunkeflomodellen och liknande upplägg används idag i många skolor.

Regeringen har gett ett tydligt uppdrag till Skolverket om att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse för alla elever. Att enbart utöka undervisningstiden i idrott och hälsa är en reform som riskerar att inte nå målet.

Stockholm den 8 februari 2017

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.