Barns och ungas psykiska hälsa

Skriftlig fråga 2018/19:566 av Hans Hoff (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-18
Överlämnad
2019-04-23
Anmäld
2019-04-24
Svarsdatum
2019-05-02
Sista svarsdatum
2019-05-02
Besvarad
2019-05-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle, i synnerhet bland våra unga. Värst drabbade är unga kvinnor. Generellt uppger var fjärde person i åldern 16–24 år nedsatt psykiskt välbefinnande.

Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, enligt en publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten.

Diagnostiserad psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18–24 år, är ökningen närmare 70 procent. Dessa alarmerande siffror presenterar Socialstyrelsen i en rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006–2016. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av diagnostiserad psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18–24 år.

Siffrorna sticker ut jämfört med övriga nordiska länder och har dessutom förvärrats i snabb takt.

Regering och riksdag har vidtagit åtgärder i form av satsningar på psykiatrin och elevhälsan. Nya satsningar aviseras framöver. Det är bra och helt nödvändigt. Samtidigt föreligger inte tillräckliga insatser från samhället för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Vissa skolor har insett allvaret och jobbar aktivt med att stärka barns och ungas psykiska hälsa genom att till exempel använda mindfulness. Men detta kommer bara ett fåtal barn och unga till del. I dag saknas begreppet psykisk hälsa i grund- och gymnasieskolans läroplaner. Goda exempel på detta finns i både Finland och Kanada som båda integrerat psykisk hälsa i skolschemat för att öka barns och ungas kunskap och förståelse för sin egen psykiska hälsa. Kanske finns det en korrelation till att de också är två länder som i dag har högst Pisaresultat i skolan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga i grund- och gymnasieskolan?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:566 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)




Svar på fråga 2018/19:566 av Hans Hoff (S)

Barns och ungas psykiska hälsa

Hans Hoff har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga i grund- och gymnasieskolan.

Jag vill börja med att instämma i att utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige är ytterst oroväckande. Som bl.a. Folkhälsomyndigheten pekar på i en rapport från 2018 (Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?) är orsakerna till utvecklingen flera. Det krävs därför insatser inom ett flertal olika områden.

Det ska finns elevhälsa för eleverna i såväl grundskolan som i gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och den ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Återkommande rapporter från både Statens skolinspektion och Statens skolverk visar dock att många skolor har svårt att utföra detta uppdrag. Det är bl.a. mot denna bakgrund som regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019.

Regeringen har även tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera de bakomliggande orsakerna till skillnaderna i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa inom förskoleklass och grundskola mellan kommunerna och mellan de enskilda huvudmännen samt hur skillnaden i avsatta resurser påverkar kunskapsresultaten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2020.

Regeringen har därutöver gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bakgrunden är bl.a. att ett system med ämnesbetyg kan bidra till att minska stressen hos eleverna. Utredaren ska även analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019. Betygssystemet och elevhälsan ingår också i det januariavtal som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

För att stärka elevhälsan har regeringen även beslutat om statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan. För bidragsomgången 2017 finansierade statsbidraget närmare 500 tjänster (räknat som årsarbetskrafter) inom elevhälsan. Regeringen har därutöver gett Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan. Vidare har Skolverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Detta är exempel på insatser som långsiktigt syftar till att förbättra elevhälsan.

Som Hans Hoff nämner i sin fråga har regeringen sammanfattningsvis vidtagit åtgärder i form av satsningar på bl.a. elevhälsan och nya satsningar har aviserats.

Stockholm den 2 maj 2019

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.