barnarbete

Skriftlig fråga 1997/98:798 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-05-28
Anmäld
1998-06-02
Besvarad
1998-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:798 av Carina Hägg (s) till statsrådet Pierre Schori om barnarbete

Vi har kunnat se hur frihet för kapital, frånvaro av sociala regelverk, bristande demokrati, fattigdom och en oorganiserad arbetsmarknad påverkar barnens situation negativt. Men det är svårt att studera barnarbete då de berörda länderna ofta inte har någon tillgänglig statistik och de ansvariga företagen knappast har något intresse av att tala om i vilken omfattning de använder sig av barnarbetare. Och när det hettar till i debatten ser vi ofta att det formella ansvaret skjutits från det berörda företaget vidare ned till de mer svåråtkomliga små underleverantörerna. Men sitt moraliska ansvar kan aldrig företag som Ikea skjuta ifrån sig.

Barnkonventionen berör alla barn såväl innanför som utanför vår riksgräns. Och för mig lika som för regeringen är också FN:s konvention om barnens rättigheter en fråga som tas på stort allvar. Lite trögare har det varit ute i kommunerna men också där syns nu ett allt större intresse. Men vem knyter ihop krav på upphandling med frågan om barnarbete - vem kräver en "Codo of Condukt"? För mig är det en obehaglig dubbelmoral att samtala om barnarbete samtidigt som det rum man sitter i är inrett med produkter från just ett av de företag som utnyttjar barn.

Min fråga till regeringen är vilka åtgärder denna vidtagit för att företag som utnyttjar barn skall kunna uteslutas vid offentlig upphandling.

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:798 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:798 om barnarbete
    Statsrådet Pierre Schori

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtagit för att företag som utnyttjar barn skall kunna uteslutas vid offentlig upphandling. Som exempel nämner hon att IKEA anlitar underleverantörer, som använder sig av barnarbetare.

Regeringen är djupt engagerad i det internationella arbetet kring barnarbete. Framför allt gäller det ILO:s ansträngningar att utarbeta en ny konvention om särskilt skadligt barnarbete. I september förra året höll regeringen en konferens i Stockholm med företrädare för internationella organisationer, myndigheter, arbetsmarknadens parter, forskare, intresseorganisationer och medier. Jag sade själv vid den konferensens avslutning att bakom barnarbetet står massfattigdomen och jag betonade vikten av att alla barn får utbildning.

Vidare gav jag svenskt stöd för ILO:s konventionsarbete och stöd för "social märkning av varor". I sammanhanget utlovade jag även regeringens stöd med biståndsmedel för att förstärka arbetet med utsatta barn i fattiga länder. Jag är glad att säga till Carina Hägg och andra att regeringen denna vecka avser fatta beslut om sådana insatser.

I linje med riksdagens uppdrag (1996/97:UU15) har en översyn av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet påbörjats med Utrikesdepartementet som samordningsansvarig. Syftet är att utveckla ett systematiskt barnperspektiv i det samlade internationella utvecklingssamarbetet - såväl bilateralt som multilateralt. Barnarbetsfrågan är en av de frågor som uppmärksammas särskilt och en strategi för svenskt agerande på området håller på att utarbetas. Den 12 juni arrangerar Utrikesdepartementet ett upptaktsmöte till översynen av barnfrågor med diskussion, dialog och debatt om barnens rättigheter och livsvillkor i ett globalt perspektiv. Till mötet är frivilligorganisationer, parlamentariker, departement, myndigheter, representanter från näringslivet m.fl. inbjudna att diskutera bl.a. frågan om barnarbete.

Jag delar uppfattningen att barnkonventionens principer skall genomsyra vårt handlande både internationellt och nationellt. En av våra främsta uppgifter är att verka för att barn skyddas mot ekonomiskt utnyttjande, skadligt arbete, samt sådant som hindrar barns utbildning eller äventyrar barns hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling.

Angående offentlig upphandling av möbler så gäller följande: lagen om offentlig upphandling reglerar i det närmaste all offentlig upphandling av bl.a. varor. Över vissa värden, de s.k. tröskelvärdena, grundar sig lagen i huvudsak på EG-direktiv. Under tröskelvärdena motsvarar bestämmelserna i stort de bestämmelser som gällde för stat och kommun innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1994.

Europeiska kommissionen har nyligen i ett meddelande om offentlig upphandling inom Europeiska unionen tagit upp frågan om upphandlande enheter kan ta hänsyn till sociala eller arbetsmarknadspolitiska målsättningar. Kommissionen anser att gällande upphandlingsregler gör det möjligt att ställa krav på att gällande social lagstiftning skall tillämpas t.ex. lagstiftning grundad på konventioner från ILO. Upphandlingsdirektiven tillåter således att anbudssökande eller anbudsgivare som brutit mot gällande lagstiftning på området utesluts, dvs. att de inte får lämna anbud.

Vidare kan upphandlande enhet ställa krav som skall gälla under avtalstiden och som är av social karaktär. Dessa kan t.ex. syfta till att skydda vissa missgynnade grupper. Men det är endast tillåtet att ställa sådana utförandevillkor som inte har någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra medlemsländer.

Kommissionen avser att i ett tolkningsutlåtande förtydliga gällande principer som tillåter att hänsyn tas till sociala eller arbetsmarknadspolitiska målsättningar vid offentlig upphandling.

Kommissionen påpekar att offentlig upphandling kan utgöra ett medel att påverka ekonomiska aktörers agerande, under förutsättning att de begränsningar som följer av gemenskapsrätten beaktas. Kommissionen uppmanar slutligen medlemsländerna att använda sitt inflytande som inköpare till att fullfölja sociala och arbetsmarknadspolitiska mål. Av detta följer att regeringen skulle kunna använda sociala hänsynstaganden i sin upphandling. Från svensk sida anser vi det nu viktigt att studera det förutskickade tolkningsutlåtandet, som jag nyss nämnde. Vi får därefter överväga om eventuella åtgärder kan vara påkallade. För närvarande övervägs inga åtgärder vad gäller IKEA.

Arbetsmarknadsministern och dåvarande konsumentministern hade i januari i år överläggningar om barnarbete med företrädare för näringslivet, bl.a. med IKEA:s ledning. Regeringen redogjorde då för sin syn och företagen redovisade hur de arbetade med frågorna. IKEA har försäkrat att företaget infört etiska regler för kontrakt med underleverantörer och att de ger bidrag för uppförande av skolor och social service för anställda hos underleverantörer. Ett TV-program nyligen visade på att denna uppförandekod inte tillämpas fullt ut och att barnfamiljer bor på arbetsplatsen. Vidare att legotillverkning i hemmen för underleverantörer inte räknats med. Här finns uppenbarligen mer att göra för IKEA. Regeringen avser att uppmärksamt följa de åtgärder som vidtas. Det är angeläget att fortsätta dialogen med näringslivet i dessa frågor.

Den 4 juni ägde en stor manifestation rum i Genève vid internationella arbetskonferensen. 150 barnarbetare tågade in i konferenssalen för att göra barnarbetaren synlig för världen. Jag vet att Carina Hägg och jag delar uppfattningen att det är viktigt att de 250 miljoner barn som arbetar får det bättre. Regeringen arbetar inom alla relevanta organisationer, främst ILO och Unicef för konkreta förbättringar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.