Avsättningen av borgmästare i Turkiet

Skriftlig fråga 2018/19:899 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-08-19
Överlämnad
2019-08-20
Anmäld
2019-08-29
Svarsdatum
2019-09-03
Sista svarsdatum
2019-09-03
Besvarad
2019-09-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I mars månad i år hade Turkiet regionalval där den sittande regeringen AKP för första gången efter många år förlorade valet. Sedan militärkuppförsöket för två år sedan har flera folkvalda politiker blivit fängslade, bland andra HDP:s före detta medordförande Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ vilka riskerar långa fängelsestraff.

I november 2018 fördömde Europadomstolen för mänskliga rättigheter Turkiets agerande för dess förtryck av oppositionella. Det klargjordes att det prokurdiska partiet HDP:s före detta ledare Selahattin Demirtaş har fängslats på godtyckliga grunder och omedelbart måste friges. Som många andra fängslade politiker, journalister och oppositionella anklagas han för terrorism fast han med fredliga medel arbetat för demokrati och alla folks frihet i Turkiet.

Demirtaş har suttit fängslad sedan november 2016 och inget tyder på att den AKP-ledda regeringen har för avsikt att respektera Europadomstolens dom. Det är en skam att en av Europarådets medlemmar kan underlåta att respektera domstolens beslut. I stället har AKP-regeringen avfärdat domen helt, och anklagelserna mot Demirtaş kvarstår i Turkiet. Enligt CPJ:s (The Committee to Protect Journalists) sammanställning från 2018 har Turkiet dessutom i dag flest fängslade journalister i hela världen, och det finns inga indikationer på att situationen är på väg att förbättras. Den turkiska regeringen slår, både medvetet och systematiskt, ned all typ av opposition och dissidenter.

Den 19 augusti rapporterades att det turkiska inrikesministeriet avsatt tre borgmästare från HDP (Folkens demokratiska parti) och arresterat över 400 av dess medlemmar, däribland 60 kommunfullmäktigeledamöter.

Det är en oroväckande utveckling som sker i Turkiet.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad kan regeringen göra för att den turkiska staten ska respektera mänskliga rättigheter och frige de politiska fångarna?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:899 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:899 av Anders Österberg (S) Avsättningen av borgmästare i Turkiet samt fråga 2018/19:906 av Amineh Kakabaveh (V) Nya angrepp på demokratin i Turkiet

Anders Österberg har frågat mig vad regeringen kan göra för att den turkiska staten ska respektera mänskliga rättigheter och frige de politiska fångarna. Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som enskilt land och inom EU kommer att kraftfullt fördöma den turkiska regeringens och myndigheternas angrepp på medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter och kräva omedelbar frigivning av fängslade HDP-ledare och -medlemmar. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen ser med djup oro på situationen i Turkiet. Utvecklingen är oacceptabel. Fri opposition är en förutsättning för ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat, något vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara. Regeringen publicerar regelbundet landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den senaste rapporten om Turkiet publicerades i februari i år och avhandlar situationen för oppositionspolitiker, däribland HDP:s företrädare.

Sverige är pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de internationella fora som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås.

Inom EU har Sverige regelbundet uppmärksammat situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker, civilsamhällesaktörer. Även situationen för fackligt aktiva är oroande.

I samband med årets lokalval betonade Sverige och EU att säkerställandet av fria, rättvisa och transparenta valprocesser är grundläggande för demokratin och för relationen mellan Turkiet och EU. Sverige uttryckte också i EU oro över Högsta valrådets beslut att genomföra borgmästarvalet i Istanbul igen samt att olämpligförklara folkvalda kandidater i sydöstra Turkiet.

För de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet är bevakandet av rättegångar, till exempel mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Det gäller exempelvis rättegångar som ägt rum mot de båda ledarna för oppositionspartiet HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Sverige verkar även för att andra länder ska bevaka rättegångar för att visa solidaritet och uppmärksamma de här fallen. Vi kräver deras frigivning och har framfört det kravet i flera olika sammanhang.

Stockholm den 29 augusti 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.