Avrättningar i Iran

Skriftlig fråga 2016/17:318 av Shadiye Heydari (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-10
Överlämnad
2016-11-14
Anmäld
2016-11-15
Svarsdatum
2016-11-23
Sista svarsdatum
2016-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Enligt FN har under de senaste månaderna antalet avrättningar i Iran ökat dramatiskt, samtidigt som regimen trappat upp pressen på politiska fångar. Regimen förtrycker olika etniska grupper, till exempel kurder, sunnimuslimer, yarsaner och balucher. Människorättssituationen i Iran har dramatiskt försämrats. Befolkningen kräver bättre levnadsstandard, ökad frihet samt yttrandefrihet, men regimen svarar med massavrättningar. Man skapar en atmosfär av rädsla bland befolkningen för att kunna kontrollera det växande missnöjet. Totalt kan det röra sig om över 600 avrättningar, mer än den officiella siffran 369. Många av de avrättade var dömda för narkotikabrott och tillhörde någon av landets etniska minoriteter, och i vissa fall dömdes de efter erkännanden som framtvingats genom tortyr. Den 2 augusti avrättade iranska myndigheter minst 25 sunnimuslimska politiska fångar i Gohardasht-fängelset på en dag, och den iranske kärnfysikern Shahram Amiri blev avrättad dagen efter. De fortsätter också att avrätta minderåriga, trots att de för mer än 20 år sedan undertecknade den internationella barnkonventionen som kategoriskt förbjuder att dödsstraff används mot personer som är under 18 år. Amnesty uppmanar Iran att utan reservationer totalt förbjuda avrättningar av minderåriga. Att döma dessa fångar till döden var minst sagt orättvist, och många av dem fick inte rätten till advokat.

Denna oroväckande utveckling visar att regimen inte har något intresse av att respektera demokratins grunder, såsom yttrandefrihet, pressfrihet och mänskliga rättigheter i landet, och inte heller omvärldens oro. Det är ingen nyhet, vare sig för regeringen eller för oss, hur Iran behandlar sina medborgare som är regimkritiker eller tillhör andra etniciteter. Respekt saknas för demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Människor fängslas dagligen, och många avrättas på grund av sina politiska uppfattningar och sin etnicitet och inte för narkotikabrott som regimen påstår. Kina är det enda land i världen som avrättar fler medborgare än Iran, men per capita är Iran etta. Jag vädjar om att regeringen uppmanar Iran att upphöra med och totalt förbjuda avrättningar samt respektera mänskliga rättigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad kan ministern och Sveriges regering göra, på egen hand eller genom FN och EU, för att förbättra säkerhetssituationen för politiska fångar, etniska grupper och religiösa minoriteter i Iran?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:318 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:318 av Shadiye Heydari (S) Avrättningar i Iran

Shadiye Heydari har frågat mig vad jag och Sveriges regering kan göra, på egen hand eller genom FN och EU, för att förbättra säkerhetssituationen för politiska fångar, etniska grupper och religiösa minoriteter i Iran.

Jag delar Shadiye Heydaris oro över den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Iran, och i synnerhet det mycket höga antalet avrättningar. Det är särskilt upprörande att dödsstraffet används mot minderåriga, i strid med FN:s barnrättskonvention, som Iran har undertecknat.

Sverige arbetar aktivt för att Iran ska respektera mänskliga rättigheter. Sedan 2011 har Sverige ingått i en kärngrupp av länder som lägger fram resolutionen för att förlänga mandatet för FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige stödjer också den resolution om mänskliga rättigheter i Iran som årligen läggs fram i FN:s general-församlings tredje utskott. Sverige deltar aktivt i den granskning av Iran som genomförs inom ramen för den universella granskningsmekanism, den så kallade Universal Periodic Review, som har inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter.

I EU bidrar Sverige till gemensamma uttalanden och deltar i att uppvakta de iranska myndigheterna om mänskliga rättigheter, ofta till stöd för enskilda fångar. Regeringen välkomnar också överenskommelsen om att EU och Iran ska inleda en särskild dialog om mänskliga rättigheter.

I våra bilaterala kontakter framför vi konsekvent vår oro över Irans bristande respekt för mänskliga rättigheter. Så skedde senast vid kabinettssekreterarens besök i Iran den 7-8 november. Regeringen kommer självfallet att fortsätta ta upp dessa frågor med Iran.

Stockholm den 23 november 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.