avloppsvatten i Mälaren

Skriftlig fråga 2001/02:1563 av Stenmark, Rigmor (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-08-28
Besvarad
2002-09-11
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 augusti

Fråga 2001/02:1563

av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet Lena Sommestad om avloppsvatten i Mälaren

Mälaren är ett av de vatten som vi uppsalabor har som stor rekreationskälla. Inte minst denna sommar, som har varit och är så varm och skön, söker sig många till Mälaren. Besvikelsen är därför stor när meddelandet kommer att vattnet är hälsovådligt att bada i. Många, främst barn och ungdomar, badar ju trots varningar eftersom det är Mälaren som är deras badsjö, och riskerar därför att få hudutslag och illamående.

Än större blir besvikelsen när man får höra att ca 30 miljoner liter avloppsvatten har släppts ut i Mälaren. Miljöförvaltningen i Stockholms län bryr sig inte och avser inte att polisanmäla händelsen och utreda vad som hänt. Ansvarigt statsråd för miljöfrågorna hoppas jag tar ett större ansvar för utsläppen i Mälaren.

Min fråga till statsrådet Lena Sommestad:

Vad ämnar statsrådet göra för att följa upp sommarens händelse med utsläppen i Mälaren och se till att detta inte upprepas i framtiden?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1563 besvarad av

den 10 september

Svar på fråga 2001/02:1563 om avloppsvatten i Mälaren

Statsrådet Lena Sommestad

Rigmor Stenmark har frågat mig vad jag ämnar göra för att följa upp sommarens händelse av utsläppen i Mälaren och se till att detta inte upprepas i framtiden.

Från den 14 augusti kl. 6.30 till den 15 augusti kl. 14.30 i år släpptes efter vad jag inhämtat 28 000 kubikmeter avloppsvatten ut från ett utlopp på 18 meters djup från Eolshälls pumpstation i Stockholms kommun på grund av ett pumphaveri. Miljöförvaltningen i Stockholms kommun varnade den 14 augusti för bad på sex badplatser i Stockholm nedströms utsläppet. Samma dag tog förvaltningen prover av badvattnet som när analysen var klar två dagar senare visade att badvattnet inte var otjänligt. Orsaken till att badvattnet inte påverkats är att det orenade avloppsvattnet ligger i en djuphåla utanför pumpstationen och att ytvattnet inte börjar blandas med avloppsvattnet förrän på ungefär 10 meters djup. Denna situation väntas bestå tills det blir någon påtaglig förändring av väderleken. Miljöförvaltningen har tagit löpande prover som visat att badvattnet är oförändrat. Varningen har numera hävts.

Det ankommer i första hand på Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun att som tillsynsmyndighet bedöma om det inträffade bör föranleda någon åtgärd.

När det gäller den generella frågan om åtgärder behöver vidtas för att minska utsläpp av orenat avloppsvatten (bräddning) vill jag peka på följande. Bräddning kan förekomma t.ex. vid haverier och reparationer i reningsverk och ledningssystem och när nederbörd gör att anläggningarnas kapacitet överskrids. Stockholm Vatten har för närvarande tillstånd att brädda ca 500 000 kubikmeter avloppsvatten årligen. Det är givetvis önskvärt att bräddningarna begränsas. Det kan ske genom att man höjer kapaciteten, ökar reservmöjligheterna och förbättrar driftsäkerheten i alla led av verksamheten men det kräver ekonomiska insatser. Enligt min mening bör det i fall som detta i första hand vara en kommunal uppgift att bedöma i vilken utsträckning miljö- och hälsoskyddshänsyn motiverar sådana insatser.

Jag vill tillägga att det ankommer på Naturvårdsverket, som har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen på området, att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som behövs om verket finner att säkerheten mot utsläpp av det aktuella slaget vid avloppsanläggningarna i landet inte är godtagbar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.