Avfallsförbränningsteknik på export
Skriftlig fråga 2009/10:182 av Ehn, Tina (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-12
- Anmäld
- 2009-11-12
- Besvarad
- 2009-11-18
- Svar anmält
- 2009-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 november
Fråga
2009/10:182 Avfallsförbränningsteknik på export
av Tina Ehn (mp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Svensk avfallsförbränningsteknik firar nya framgångar på exportmarknaden. Bland annat träffade ett svenskt avfallsföretag nyligen Polens vice premiärminister Waldemar Pawlak. Företaget anger att de ”kan hjälpa Polen att lösa sina avfallsproblem och nå uppsatta miljömål”.
I Polen, liksom i många andra av EU:s nyare medlemsstater, läggs huvuddelen av allt avfall på deponi, vilket bland annat innebär höga utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan, allvarliga läckage av tungmetaller och omfattande resursslöseri. Vid en direkt jämförelse med deponi framstår alltså avfallsförbränning som miljömässigt positiv.
EU:s avfallshierarki klargör dock att materialåtervinning är att föredra framför avfallsförbränning. Forskningen visar att det ur klimatperspektiv är bättre att materialåtervinna än att förbränna.
Regeringens klimatproposition slår fast att ökad materialåtervinning är en viktig del i att uppnå ambitiösa klimatmål, såväl nationellt som internationellt.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att svensk teknikexport inte ensidigt fokuserar på energiutvinning av avfall utan även främjar materialåtervinning?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:182 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2009/10:182 Avfallsförbränningsteknik på export
Statsrådet Ewa Björling
Tina Ehn har frågat näringsministern om hon har för avsikt att ta några initiativ för att säkerställa att svensk teknikexport inte ensidigt fokuserar på energiutvinning av avfall utan även främjar materialåtervinning. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Jag delar Tina Ehns syn på vikten av att framhålla fördelarna med materialåtervinning. Men även om materialåtervinning är av central betydelse finns situationer då avfall lämpar sig bättre för energiåtervinning.
Jag ser det som mycket positivt att svenska företag exporterar sitt kunnande och sin teknologi inom såväl material- som energiåtervinning. Det gynnar både vår handel och arbetet för en bättre miljö.
Inriktningen för regeringens politik avseende avfallshantering och materialåtervinning bygger på avfallshierarkin. Avfallshanteringen omfattas också av bestämmelserna i ramdirektivet för avfall som EU-länderna tog beslut om hösten 2008. I det nya ramdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. I det nya ramdirektivet finns uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Arbetet med att genomföra direktivet pågår för närvarande.
Om fler länder i Europa skulle använda en kombination av återvinning och effektiv förbränning, enligt svensk modell, skulle det vara ett viktigt steg i vår ambition att uppfylla EU:s klimatmål för år 2020.
Vid främjande av svensk miljöteknikexport är exportplattformen Symbio City – som utvecklats av Exportrådet i nära samarbete med en lång rad svenska miljöteknikföretag – central. Grunden för Symbio City är ett holistiskt tänkande där synergierna mellan olika sektorer – exempelvis vatten, avlopp, avfall, energi och transporter – används för att skapa hållbara och miljövänliga stadsmiljöer. Symbio City-konceptet bygger på lösningar och kunskaper inom miljöområdet som svenska kommuner och bolag byggt upp under lång tid.
Projektexportsekretariatet vid Utrikesdepartementet planerar under våren–sommaren 2010 att i ett antal länder, däribland Polen, genomföra en rad Symbio City-seminarier. En mer hållbar avfallshantering är en viktig del i detta, och givetvis kommer betydelsen av en klok materialåtervinning att lyftas fram i det här sammanhanget.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.