Attacker mot journalister
Skriftlig fråga 2021/22:175 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-15
- Överlämnad
- 2021-10-15
- Anmäld
- 2021-10-19
- Svarsdatum
- 2021-10-27
- Sista svarsdatum
- 2021-10-27
- Besvarad
- 2021-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Natten till den 14 oktober väcktes en 19-årig journalist av att hans lillasyster ropade på hjälp. Förmodade vänsterextremister hade då kastat in en rökbomb i hennes rum. Attacken skedde bara dagar efter att journalisten gjort ett avslöjande om en våldsbejakande extremist. Journalisten har tidigare också vittnat mot vänsterextremister och som journalist granskat dem.
En övervakningskamera fångade den maskerade personen, som först krossade ett fönster för att därefter tända på en rökbomb och kasta in den i flickans rum. Samtidigt syns även en annan person springa från platsen. På husfasad och dörr hade man klottrat politiska budskap. Enligt journalisten själv anlände blåljuspersonal snabbt och kunde säkra platsen.
I juli 2017 beslutade regeringen om en handlingsplan till det fria ordets försvar. Med handlingsplanen skulle regeringen stärka arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer, då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet.
Dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke uttalade då följande: ”Samhällsdebatten är luften i demokratins lungor. Hot och hat mot personer som deltar i den offentliga debatten är därför extra allvarligt eftersom det kan leda till att röster och perspektiv tystnar. Handlingsplanen kommer inte att lösa alla de problem som finns, men det är ett viktigt steg som tas. Nu har vi för första gången ett systematiskt arbete på plats, som specifikt riktar sig till grupper som är avgörande för att öka syremängden i debatten.”
I maj 2020 beslutade regeringen att dra igång sin utredning om det straffrättsliga skyddet för bland annat journalister. Syftet med utredningen är att undersöka hur man kan stärka det straffrättsliga skyddet för fler personer med samhällsnyttiga funktioner. Utredningens resultat ska presenteras senast 12 november 2021. I samband med detta uttalade sig justitie- och migrationsminister Morgan Johansson till Dagens Nyheter: ”Det journalistiska uppdraget är en viktig samhällsnyttig funktion eftersom det upprätthåller grundläggande demokratiska värden. Samhället måste se särskilt strängt på dem som ger sig på journalister – för att tysta dem, skrämma dem eller påverka det offentliga samtalet. Det kan vi inte acceptera.”
Den nu utsatte journalisten arbetar för en alternativ mediekanal. Samtidigt har ingen företrädare för regeringen hittills fördömt attentatet mot honom trots att man hävdar att ”samhället måste se särskilt strängt på dem som ger sig på journalister – för att tysta dem, skrämma dem eller påverka det offentliga samtalet” och att man inte kan acceptera detta.
Man vill ju knappast tro att avsaknaden av fördömanden från regeringsföreträdare beror på att journalisten arbetar för just en alternativ mediekanal som ofta kritiserar regeringen och som regeringen uppenbarligen ogillar. Med tanke på den kritik regeringen gärna riktar mot andra länders regeringar för påstådd hantering av oppositionella medier borde givetvis Sveriges regering visa sig vara ett föredöme genom att kraftfullt markera mot det som nu skett.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern, baserat på sitt tidigare uttalande, att fördöma attentatet som nu skett mot en journalist, och hur väl fungerar egentligen handlingsplanen för att komma till rätta med kriminella gärningar mot journalister?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:175 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:175 av Björn Söder (SD)
Attacker mot journalister
Björn Söder har frågat mig om jag avser att fördöma ett attentat som nyligen har skett mot en journalist och hur väl handlingsplanen för att komma till rätta med kriminella gärningar mot journalister fungerar.
Det är helt oacceptabelt att den som deltar i samhällsdebatten eller bedriver samhällsgranskande journalistik utsätts för våld, hot eller trakasserier. Alla former av hot och brott som riktas mot journalister utgör ett angrepp inte bara mot den enskilda personen utan även mot det demokratiska samhället.
Regeringen antog under den förra mandatperioden handlingsplanen Till det fria ordets försvar – åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Med handlingsplanen inleddes ett stärkt arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot bl.a. journalister eftersom de anses vara särskilt utsatta i och med sin centrala roll i det demokratiska samtalet. Handlingsplanen omfattar åtgärder för ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och åtgärder för ett stärkt rättsväsende.
Regeringen vidtar en mängd olika åtgärder för att stärka skyddet för demokratin och för utsatta samhällsnyttiga funktioner. Bland annat har medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet sedan 2017 haft i uppdrag att ge stöd till journalister och redaktioner som utsätts för hot och hat. Ett stärkt skydd för förtroendevalda har redan genomförts. Förra året infördes en ny straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Lagändringen utgör en tydlig markering att sådana brott ska ses som särskilt allvarliga och är ett av stegen i regeringens genomförande av handlingsplanen.
Regeringen har i maj 2020 gett en utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att ta ställning till om det behövs ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 17 januari 2022.
Polismyndigheten arbetar med att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen. Inom Polismyndigheten finns en nationell kontaktpunkt och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö samt utpekade demokrati- och hatbrottsutredare i samtliga regioner. Särskilda hatbrottsutredare och specialister driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott. Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att under de tre kommande åren fortsatt utveckla och förbättra det viktiga arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten ska inom ramen för uppdraget redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott samt redovisa en beskrivning av arbetet mot it-relaterade hatbrott och andra brott som hotar demokratin.
Regeringen har alltså redan vidtagit flera åtgärder för att genomföra handlingsplanen och kommer att fortsätta sitt arbete för att värna om demokratin och minska utsattheten hos bl.a. journalister.
Stockholm den 27 oktober 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.