Svar på fråga 2020/21:2021 av Kristina Yngwe (C)
Åtgärdsprogram inom vattendirektivet
Kristina Yngwe har frågat mig varför det saknas klargörande om hur 4 kap. 10 § vattenförvaltningsförordningen ska tillämpas för jordbruket, och hur jag tänker se till att detta sker och att jag bevakar att vattenmyndigheterna följer riksdagens beslut om att nyttja alla möjliga undantag.
Huvuddelen av de vattendrag, sjöar och kustvatten som omfattas av kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten når inte den kvalitet de ska ha. Övergödningen är ett av de största problemen för att uppnå målen i EU:s ramdirektiv för vatten och med att uppnå god miljöstatus i Östersjön. I Östersjön finns världens största kända yta av syrefri havsbotten orsakad av mänsklig aktivitet och de senaste åren har utbredningen av syrefria områden i Östersjön varit rekordstor. För att minska övergödning behöver därför insatserna öka.
Det finns därför fortsatt ett stort behov att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. I den mån befintliga verksamheter och källor kan åtgärdas och påverkan minska kan också utrymme skapas för nya och expanderande verksamheter inom bl.a. jordbruket. Samtidigt är det viktigt att verksamheter som negativt påverkar vatten inte ska behöva vidta mer långtgående skyddsåtgärder eller begränsningar än vad som är nödvändigt.
De åtgärder som har genomförts inom vattenförvaltningen och för att minska jordbrukets påverkan på övergödningen har i hög grad utförts genom frivilliga insatser och delvis med ersättningar, framförallt genom landsbygdsprogrammet. Frågan om vilka finansieringsmöjligheter för vattenåtgärder som den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska innehålla från 2023 bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen är angelägen om en väl fungerande vattenförvaltning i Sverige, såväl utifrån ett ändamålsenligt genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten som för att förbättra våra vatten och ekosystem. Det är angeläget att olika delar av politiken fungerar väl tillsammans och att samstämmigheten i politiken stärks. Det av riksdagen i december 2020 fastställda målet för Agenda 2030 är en viktig utgångspunkt i denna ambition och ett balanserat och integrerat förhållningssätt till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt i arbetet. Ett exempel är arbetet med livsmedelsstrategin och dess mål om en ökad hållbar produktion som inkluderar såväl konkurrenskraft som ökad produktion, miljömål, tillväxt och sysselsättning.
Regeringen anser att avvägningar mellan effekter på andra miljö- och samhällsmål är viktiga i arbetet med vattenförvaltningen. I syfte att se över och belysa den nuvarande organisationen av förvaltningen av yt- och grundvatten tillsatte regeringen en utredning. Utredningens betänkande bereds nu inom Regeringskansliet.
När det gäller frågeställningen om undantag kan det konstateras att regeringen i vattenförvaltningsförordningen har infört en skyldighet för vattenmyndigheterna att besluta om undantag från kvalitetskraven för vattenförekomster där förutsättningarna för undantag är uppfyllda. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att se över förutsättningarna för en ökad tillämpning av undantag inom vattenförvaltningen, samt gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över sina föreskrifter och sin vägledning för uppnående av rätt vattenstatus.
Europeiska kommissionen har pekat ut en tydlig ambition om ett framtida samhälle som är hållbart från miljö- och klimatsynpunkt. Denna satsning på ett hållbart samhälle är något som den svenska regeringen stödjer och som ligger väl i linje med regeringens arbete för en stärkt samstämmig politik.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund