Åtgärder för sänkt sjukfrånvaro

Skriftlig fråga 2015/16:1550 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-08-31
Överlämnad
2016-09-01
Anmäld
2016-09-08
Svarsdatum
2016-09-15
Sista svarsdatum
2016-09-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Sjukfrånvaron inom arbetsmarknaden är stigande, och det finns stor risk för att ökningen kommer att fortsätta. Årligen är 94 000 anställda sjukskrivna mer än 90 dagar per år, och 60 000 anställda är sjukskrivna mer än sex månader.

Regeringen vill höja arbetsgivarnas kostnader för sjukskrivningar över 90 dagar, detta trots att arbetsgivarna har påtalat de negativa effekter en höjning av deras kostnader för de långvariga sjukskrivningarna riskerar att medföra för alla parter. Risken är överhängande för att personer med långvarig sjukfrånvaro eller kroniska sjukdomar samt de som är långvarigt arbetslösa får svårigheter att finna nya arbeten. En annan negativ effekt är förstås de höga kostnaderna för arbetsgivarna.

Redan i dag betalar arbetsgivarna till sjukförsäkringen via arbetsgivaravgiften. Antalet sjukdagar har minskat under senare år medan skatteandelen i arbetsgivaravgiften har höjts. Detta innebär att arbetsgivarna redan i dag till stor del finansierar sjukförsäkringen.

En hållbar sjukförsäkring kan bidra till ökad sysselsättning och att de sjukskrivnas arbetsförmåga tas till vara. Detta sker inte genom att öka företagens kostnader och att därmed försämra möjligheterna till arbete för människor med sjukdomshistorik eller funktionsnedsättning. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att sänka sjukfrånvaron?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1550 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2016/05578/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1550 av Margareta Cederfelt (M) Åtgärder för sänkt sjukfrånvaro

Margareta Cederfelt har frågat mig om vilka konkreta åtgärder som jag avser att vidta för att sänka sjukfrånvaron.

För att bryta den negativa utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron beslutade regeringen i september 2015 om ett kvantifierat mål för sjukfrånvaron och ett brett åtgärdsprogram för att uppnå detta mål. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar vid utgången av 2020. Försäkringskassan, arbetsgivare och hälso- och sjukvården är de viktigaste aktörerna i åtgärdsprogrammet. Sedan åtgärdsprogrammet beslutades har regeringen arbetat med att genomföra de olika åtgärder som aviseras i programmet. Totalt har 24 av 25 åtgärder vidtagits. Nedan framgår några av de viktigaste.

Försäkringskassan har under hösten 2015 fått i uppdrag att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess. Konkret handlar uppdraget om att undanröja de brister som har identifierats i handläggningen och vidta åtgärder där förbättringsmöjligheter finns. Försäkringskassan har också fått en årlig resursförstärkning på 250 miljoner kronor för att stärka sjukförsäkringshandläggningen.

Arbetsgivaren har en central roll vad avser att förebygga sjukfrånvaro och i anställdas rehabilitering vid sjukdom. Regeringen har vidtagit insatser i syfte att förbättra stödet till arbetsgivare.

Ett viktigt steg framåt i regeringens arbete att minska sjukfrånvaron är att arbetsmarknadens parter på regeringens initiativ har kommit överens om åtgärder för bättre arbetsmiljö och rehabilitering. Såväl statlig som landstingskommunal och privat sektor har redovisat avsiktsförklaringar till regeringen. Det arbete som parterna nu påbörjat bedöms bidra till minskad sjukfrånvaro. Regeringen avser att tillsammans med arbetsmarknadens parter följa upp det påbörjade arbetet och effekterna på sjukfrånvaron. Regeringens förväntning är att sjukfrånvaron för de olika sektorerna kommer ned till den nivå som gällde för respektive sektor 2013.

Människor behövs i arbete, inte i sjukskrivning. Därför är det arbete för bättre arbetsmiljö som arbetsmarknadens parter nu har påbörjat av särskild vikt. Företagshälsovården är en viktig pusselbit. Regeringen har vidtagit åtgärder i syfte att säkerställa kompetensutvecklingen inom företagshälsovården. Tidiga förebyggande insatser är angelägna, både för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En god arbetsmiljö är även en viktig folkhälsofråga.

Flera initiativ har tagits och regeringen kan konstatera att resultat har åstadkommits. Den snabba ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 har bromsats upp sedan slutet av 2015. Det återstår dock att helt stoppa ökningen och vända utvecklingen mot en stabil och låg sjukfrånvaro. Viktigt i sammanhanget är att följa upp parternas arbete. Dessutom behöver hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen vidareutvecklas. Regeringen kommer i budgetpropositionen att redovisa den fortsatta inriktningen av detta arbete.

Stockholm den 7 september 2016

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.