Åtgärder för att minska jordbrukets läckage
Skriftlig fråga 2016/17:831 av Lars Tysklind (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-13
- Överlämnad
- 2017-02-14
- Anmäld
- 2017-02-15
- Svarsdatum
- 2017-02-22
- Sista svarsdatum
- 2017-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Allmänhetens intresse för havs- och vattenfrågor i Sverige är stort, och människor oroar sig för Östersjöns nuvarande och framtida tillstånd. Algblomningar, döda bottnar och igenslammade vikar har ökat de senaste 30 åren, trots kraftigt minskade utsläpp från kommunala reningsverk och industrier.
Näringsläckaget från jordbruket är i dag den största landbaserade källan till övergödningen av inlandsvatten och Östersjön. Detta trots att läckaget har blivit mindre tack vare ett riktat arbete. Samtidigt återstår en hel del att göra.
För till exempel kväve har läckaget från jordbruket minskat under en lång rad år, men sedan 2009 har urlakningen enligt Jordbruksverket ökat. Den anledning som anges av expertmyndigheten är bland annat ökad gödsling och ändrade växtföljder.
Sverige har, liksom andra länder inom EU, infört nitratdirektivet. Inom ramen för detta direktiv finns bland annat regler om spridning av gödselmedel mot vattendrag där en två meters gödslingsfri zon ska hållas. I ett arbete från Umeå universitet där efterlevnaden av regeln undersökts i fyra län i Mälardalen konstaterades att på en stor andel av de åkrar som gränsade mot vattendragen så följs inte regeln. Några orsaker som anges är att regelverket ständigt förändras och utformningen av EU-stöden. Det framgår också att den största andelen jordbrukare är angelägna om att göra rätt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att minska jordbrukets läckage av näringsämnen generellt och att öka efterlevnaden av nitratdirektivets regler specifikt?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:831 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Svar på fråga 2016/17:831 av Lars Tysklind (L) Åtgärder för att minska jordbrukets läckage
Lars Tysklind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att minska jordbrukets läckage av näringsämnen generellt och att öka efterlevnaden av nitratdirektivets regler specifikt.
Det är ett känt faktum att jordbruket är en av flera sektorer som påverkar vattendrag, sjöar och hav och bidrar till övergödning. Mot denna bakgrund har det sedan lång tid inom jordbruket bedrivits ett strukturerat arbete genom såväl regler, ekonomiska styrmedel, rådgivning som information. Lagstiftningsåtgärderna är omfattande och inbegriper även EU-reglerade direktiv som nitratdirektivet och ramdirektivet för vatten. Ekonomiska styrmedel i form av miljöersättningar inom det svenska landsbygdsprogrammet omfattar stora insatser. Miljöersättningar som bidrar till att minska jordbrukets läckage av växtnäringsämnen omfattar cirka 2,8 miljarder kronor under programperioden 2014–2020. Till detta ska även läggas miljöinvesteringar för bland annat anläggning av våtmarker, liksom rådgivning, information och kompetensutveckling inom programmet. Programmets totala budget är cirka 36 miljarder kronor. Omfattande insatser vidtas alltså redan idag för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruket. Samtidigt som ett strukturerat och långsiktigt åtgärdsarbete bedrivs sker parallellt inom jordbruket en utveckling av nya tekniker och odlingsmetoder som ökar precision och resurseffektivitet i odlingen. Detta går hand i hand med höga miljöambitioner. Exempelvis kan precisionsodling i form av anpassad gödsling till åkermarkens egenskaper och grödans behov minska växtnäringsläckaget, samtidigt som lantbrukarens ekonomiska resultat förbättras. Regeringens bedömning är att ytterligare insatser behöver vidtas för att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Den svenska miljöbalken lägger ett stort ansvar på verksamhetsutövaren att ha kunskap om sin verksamhet och vidta de åtgärder som behövs för att skydda miljön och människors hälsa. Insatserna för kompetensutveckling tillsammans med lantbrukarnas nyttjande av nya tekniker och utveckling av sin produktion passar väl med miljölagstiftningens intentioner. Ansvaret för tillsyn över efterlevnaden av de regler som syftar till ett hållbart brukande och användning av växtnäring ligger i de flesta fall hos kommunen. Arbetet med att tillse att Sverige uppfyller kraven i nitratdirektivet är en viktig del i detta arbete.
En väl fungerande tillsyn är viktig för att lagstiftningens intentioner kan uppnås samtidigt som företag kan utveckla sina verksamheter. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se över organisationen och ansvarsfördelningen av tillsynen enligt miljöbalken samt sanktionssystemet. Syftet är att optimera resurserna och utveckla genomförandet av tillsynen så att den blir mer enhetlig och effektiv och bidrar till att miljökvalitetsmålen nås samt att fler miljöbrott upptäcks, utreds och beivras. Utredaren ska bland annat bedöma hur en mer samlad uppföljning och utvärdering av tillsynen kan utvecklas, analysera om kompletterande initiativ till tillsyn bör utvecklas för att miljöreglerna ska få bättre genomslag, utreda om sanktionssystemet kan renodlas och utvecklas, och om effektiviteten i den s.k. miljöbalkskedjan behöver stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2017. Därefter kan Regeringskansliet bereda frågan.
Stockholm den 21 februari 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.