asylsökande irakiska kvinnor

Skriftlig fråga 2004/05:1091 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-01
Anmäld
2005-03-01
Besvarad
2005-03-08
Svar anmält
2005-03-09
Besvarad
2005-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 2004/05:1091

av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om asylsökande irakiska kvinnor

Asylsökande känner, tillsammans med engagerade människor och organisationer kring dessa, maktlöshet och en djup misstro mot det svenska rättssamhällets förmåga att hantera asylprocessen. Praxis i asylärenden har de senaste åren förskjutits i riktning mot en större restriktivitet och bristande humanitet. Statsrådet har i frågesvar till riksdagen anfört att "Sverige har definierat ytterligare skyddsskäl, till exempel om den asylsökande känner välgrundad fruktan för att utsättas för förnedrande behandling eller bestraffning".

Trots detta fattas i dag beslut om avvisning av kaldéer, kristna irakier. Förvisso verkställs för närvarande inte besluten med hänsyn till den rådande situationen i Irak men det är likväl grymt att fatta dessa beslut. Kristna i Irak lever i dag förföljda. I all synnerhet drabbas kristna kvinnor. Likväl kan svenska myndigheter besluta att avvisa en ensamstående ogift kvinna, med hela sin familj med svenska medborgarskap, tillbaka till Irak efter att under tre års tid sökt få asyl i Sverige. Utan att statsrådet uttalar sig i enskilt fall är det anmärkningsvärt om Sverige bortser från de obarmhärtiga framtidsavsikter en ensam kristen kvinna utan skydd av någon skulle få vid återvändande till Irak.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att verka för att Sverige ska ta särskild hänsyn till kvinnors utsatthet vid behandling av asylsökande irakiska kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1091 besvarad av

den 8 mars

Svar på fråga 2004/05:1091 om asylsökande irakiska kvinnor

Statsrådet Barbro Holmberg

Torsten Lindström har frågat om jag avser att verka för att Sverige ska ta särskild hänsyn till kvinnors utsatthet vid behandling av asylsökande irakiska kvinnor.

Regeringen har sedan länge uppmärksammat de särskilda skyddsbehov som kvinnor kan ha i asylprocessen. Bland annat infördes redan 1997 en särskild skyddsgrund i utlänningslagen som ger asylsökande möjlighet att stanna i Sverige om de känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön eller homosexualitet. Regeringen bereder vidare ett förslag rörande frågan om att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention. Regeringen har även, på EU-nivå inom ramen för förhandlingarna av det så kallade skyddsgrundsdirektivet, arbetat för att personer som är förföljda på grund av kön och sexuell läggning ska få ett ökat skydd. Enligt direktivet som antogs i april i år kan könsrelaterade aspekter beaktas som skäl till förföljelse vilket i sin tur kan utgöra grund för flyktingskap.

För att ytterligare öka medvetandet om den speciella problematik som kvinnor kan ha i asylprocessen har Migrationsverket på regeringens uppdrag utarbetat riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov. Av riktlinjerna framgår bland annat att kvinnan bör ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning i frågan om en man eller kvinna bör genomföra verkets utredning och att stor vikt bör läggas vid hennes val. Riktlinjerna understryker även att ensamma kvinnor med minderåriga barn är mer utsatta och sårbara än andra.

Migrationsverket och Utlänningsnämnden har i sin rättstillämpning tillgång till en omfattande rapportering angående situationen i de asylsökandes hemländer. Det finns bland annat detaljerade rapporter från flera olika håll om kvinnors situation i Irak. Att kvinnor kan vara särskilt utsatta i Irak är känt. Detta innebär dock inte att alla irakiska kvinnor som söker asyl i Sverige av utlänningsmyndigheterna bedöms vara i behov av skydd i utlänningslagens mening.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.