asylärenden och kvinnomisshandel
Skriftlig fråga 1998/99:472 av Stalin, Kerstin-Maria (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-19
- Anmäld
- 1999-03-23
- Besvarad
- 1999-03-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 mars
I dag misshandlas, förnedras och våldtas hundratals utländska kvinnor av sina män. För att de skall få stanna i Sverige måste plågan, dvs. äktenskapet, pågå i mer än två år, annars åker de ut. Trots misshandel, förnedring och kränkningar som de utsatts för hamnar de oftast i en rättslös situation, där varken Invandrarverket eller Utlänningsnämnden finner detta som tillräckliga skäl för uppehållstillstånd. I dag tar Invandrarverket och Utlänningsnämnden dålig hänsyn till att missförhållanden förekommit makarna emellan och många gånger litar de endast på mannens ord att misshandel inte förekommit trots att kvinnan kan styrka detta. För att dessa kvinnor inte skall bestraffas dubbelt dels genom misshandeln, dels att utvisas av den svenska staten bör Invandrarverket och Utlänningsnämnden utbildas i att känna igen och kunna uppmärksamma signaler om fysisk eller psykisk misshandel för att dessa utsatta kvinnor skall få stanna i Sverige. För många kvinnor är det dessutom omöjligt att återvända till sitt hemland som skild.
Därför vill jag fråga:
Avser regeringen att vidtaga åtgärder för att Invandrarverket och Utlänningsnämnden skall bli bättre på att upptäcka signaler på kvinnomisshandel vad det gäller asylärenden?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:472 besvarad av
- Statsrådet Pierre Schori
Kerstin-Maria Stalin har frågat om regeringen avser att vidtaga åtgärder för att Invandrarverket och Utlänningsnämnden skall bli bättre på att upptäcka signaler på kvinnomisshandel i enskilda ärenden.
Bakgrunden till frågan är de problem som kan uppstå när ett förhållande spricker och parterna är en man som är stadigvarande bosatt i Sverige och en utländsk kvinna. I många fall visar det sig att mannen har utnyttjat och misshandlat kvinnan. Den s.k. tvåårsregeln innebär att den utländska parten utvisas, om hon (eller han) inte har vistats i landet med uppehållstillstånd under två år när förhållandet spricker. Uppehållstillstånd kan emellertid undantagsvis beviljas av humanitära skäl trots att kvinnan inte vistats i landet under de föreskrivna två åren. Hänsyn får då tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, främst till förekomsten av misshandel eller annan form av dålig behandling under sammanboendet, om det finns barn i förhållandet, om kvinnan riskerar att bli svårt utstött vid återkomsten till hemlandet samt till hennes anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Såväl Statens invandrarverk som Utlänningsnämnden utreder denna typ av ärenden med stor omsorg.
Den parlamentariska kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU) har i sitt betänkande bl.a. tagit hänsyn till Anknytningsutredningens förslag för att begränsa den s.k. kvinnoimporten. I betänkandet föreslås att då seriositeten i ett förhållande bedöms skall såväl kvinnan som mannen höras muntligt. Kommittén föreslår att ansökan skall avslås, om särskilda skäl talar mot att uppehållstillstånd ges trots att förhållandet i sig framstår som seriöst. Som exempel på särskilda skäl anges att det finns en påtaglig risk för att sökanden kommer att utsättas för våld eller allvarlig kränkning i förhållandet. För att en riskbedömning skall kunna göras, krävs det att kontrollen av framför allt männen ökar. Vidare föreslås kontroll genom utredningar och registerutdrag. Männen bör i samband med utredningen alltid tillfrågas om tidigare äktenskap och samboförhållanden samt om eventuella domar för brott. Genom en förändrad lagstiftning kommer det att bli lättare för Invandrarverket och Utlänningsnämnden att uppmärksamma om kvinnan varit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel och kvinnorna får därigenom ett bättre skydd.
Regeringen kommer att remittera NIPU:s betänkande. Ändrade regler vid anknytning kan sedan komma att införas redan under år 2000.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.