arresteringar av kurdiska borgmästare
Skriftlig fråga 1999/2000:634 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-28
- Besvarad
- 2000-03-02
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:634
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om arresteringar av tre kurdiska borgmästareI Turkiet har tre kurdiska borgmästare arresterats under helgen den 19@20 februari 2000, liksom vice ordföranden för Hadep-partiet Ahmed Turan Demir. Efter uppenbart summariska rättegångar dömdes de redan den 23 februari till fleråriga fängelsestraff för "samröre med PKK". Sveriges utrikesminister Anna Lindh har träffat en av dessa borgmästare och samtalat med honom nyligen vid ett besök i Turkiet.
Vid EU:s möte i Helsingfors anslöt sig även Sverige till att låta Turkiet bli kandidatland till EU.
Vi fruktar att Turkiet nu betraktar sitt kandidatskap i EU som säkert och därför kan ta sig vilka friheter som helst när det gäller landets minoriteter. Vissa förändringar har under senare tid införts i den turkiska lagstiftningen, men de har varit små. De som berör minoriteternas yttrandefrihet enligt grundlagen har dock inte förändrats. Själva grundpelaren för förtrycket har alltså hela tiden stått kvar. Vidare är det alldeles tydligt att det finns en stor skillnad mellan vad som står att läsa i vissa lagtexter och vad turkisk polis och andra myndigheter anser sig kunna ta sig för.
Vad avser utrikesministern att nu göra inom EU för att förmå den turkiska staten att respektera de mänskliga rättigheterna?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:634 besvarad av
Svar på frågorna 1999/2000:588 om mänskliga rättigheter i Turkiet och 634 om arresteringar av tre kurdiska borgmästare
Utrikesminister Anna Lindh
Yvonne Ruwaida har frågat hur jag avser agera för att Turkiet ska respektera mänskliga rättigheter och inte fängsla av folket valda politiker. Murad Artin har frågat mig vad jag inom EU tänker göra för att förmå den turkiska staten att respektera de mänskliga rättigheterna. Det är min avsikt att besvara bägge dessa frågor genom detta svar.
Det var oroande och uppseendeväckande att tre borgmästare som representerar partiet HADEP från sydöstra Turkiet greps och häktades, anklagade för samröre med PKK. De tre borgmästarna har blivit valda i demokratiska val som representanter för ett legalt turkiskt parti. Representanter för HADEP har tidigare i år mottagits av Turkiets president för att bl.a. diskutera regional utvecklingspolitik. De domar som avkunnades mot 18 medlemmar i HADEP den 24 februari är också ett oroande tecken.
När jag samtalade med borgmästaren i Diyarbakir, Feridun Celik, i samband med mitt besök i Ankara den 17@18 februari var hans budskap att HADEP med fredliga och demokratiska medel eftersträvade bättre respekt för mänskliga rättigheter i hela Turkiet innefattande möjligheter till undervisning och TV- och radiosändningar på kurdiska.
Den svenska regeringen följer mycket noga den uppkomna situationen. Den svenske ambassadören i Ankara har framfört den svenska regeringens oro till det turkiska utrikesministeriet och har löpande kontakt med de turkiska myndigheterna i ärendet. Den svenska regeringen har också stött en uppvaktning som företagits hos det turkiska utrikesministeriet av den lokala EU-trojkan i Ankara.
De tre borgmästarna försattes den 28 februari på fri fot men får tills vidare inte lämna Turkiet. De har dessutom återinstallerats i sina ämbeten av den turkiske inrikesministern. Detta är naturligtvis tillfredsställande och kan ses som ett medgivande att de uppseendeväckande metoder som användes av de lokala myndigheterna vid gripandet av borgmästarna var omotiverade. Samtidigt ska påpekas att borgmästarna fortfarande hotas av stränga straff om de befinnes skyldiga till de brott de åtalats för. Det inträffade understryker vikten av att undantagstillståndet i Turkiets sydöstra provinser snarast hävs.
Regeringen avser, bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet, fortsätta kräva att Turkiet uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna om demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Turkiet måste som kandidatland anpassa sig till europeisk rättsordning genom ny lagstiftning och genom effektivare tillämpning av den lagstiftning som redan finns.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.