Arbetsvillkor för gästforskare

Skriftlig fråga 2005/06:908 av Wahlgren, Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-01
Anmäld
2006-02-01
Besvarad
2006-02-08
Svar anmält
2006-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 februari

Fråga 2005/06:908 av Marie Wahlgren (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Arbetsvillkor för gästforskare

Gästforskare utgör en viktig del av det internationella forskarsamhället @ detta både för den enskilda individens utveckling och för utvecklingen av forskningsområden. Det är därför olyckligt om enskilda gästforskares ställning blir oklar och osäker. Det kommer alltför ofta rapporter om gästforskare som behandlats på ett felaktigt sätt. Det kan gälla otydliga finansiella förhållanden, brist på tillgång till de egna resultaten, oklar status på institutionerna med mera. Det är naturligtvis oacceptabelt att det i ett land som Sverige kan förekomma att utländska gästforskare hamnar i rättslöst tillstånd. Stipendier med mera är en naturlig del av finansieringen av framför allt postdoktorala forskare och bör vara acceptabla om de ger en rimlig försörjning. Det är däremot inte acceptabelt att gästforskare kommer till Sverige med en finansiering som är oklar eller så låg att man inte kan försörja sig.

Vad avser utbildningsministern att vidta för åtgärder för att säkerställa att utländska gästforskare har rimliga arbetsvillkor?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:908 besvarad av

den 8 februari

Svar på fråga 2005/06:908 om arbetsvillkor för gästforskare

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Marie Wahlgren har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att utländska gästforskare har rimliga arbetsvillkor.

För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en ledande kunskapsnation i en alltmer globaliserad värld krävs ett levande och vitalt internationellt utbyte mellan lärosäten, lärare och forskare. Forskningen är till sin natur internationell. Inget land kan vara självförsörjande inom forskningen utan alla länder är beroende av internationellt samarbete. Detta samarbete kan ta sig uttryck genom utbyte av tankar, idéer och resultat men även i att personer bedriver delar av sin forskning eller pedagogiska gärning utanför sitt lands gränser.

År 2004 var 63 600 personer anställda vid universitet och högskolor. Detta motsvarar 52 300 helårsanställningar och utgör ungefär en fjärdedel av all statligt anställd personal. Av dessa arbetade drygt 24 000 heltidsekvivalenter med forskning och undervisning. I denna siffra ingår inte doktoranderna. Högskoleverket genomförde för ett par år sedan en bearbetning av individregistren över personalen vid universiteten och högskolorna (Högskoleverkets årsrapport 2002). Denna undersökning visade att andelen forskarassistenter födda utomlands var drygt 29 % och för personer med särskilda forskningsanställningar var andelen 28 %. Antalet personer som är utrikes födda och som bedriver forskning vid landets lärosäten är således betydande. Dessa personer utgör en viktig grupp vid våra universitet och högskolor.

Arbetsmarknaden styrs av allmänt tillämpliga lagar som till exempel lagen (1982:80) om anställningsskydd och parternas överenskommelser genom kollektivavtal. Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från lagen om anställningsskydd gäller dessa. Sådana särskilda bestämmelser för anställningar finns till exempel i högskoleförordningen (1993:100).

Jag delar naturligtvis Marie Wahlgrens uppfattning att utländska gästforskare ska ha rimliga arbetsvillkor. Universitet och högskolor har ansvar för att tillämpliga lagar och förordningar efterlevs samt att de som är verksamma vid lärosätet tas väl om hand. Detta innebär inte minst att lärosätet ska säkerställa att utländska forskare har acceptabla villkor. Därutöver har Högskoleverket på uppdrag av regeringen att tillgodose allmänhetens och enskilda individers rättigheter i förhållande till högskolesystemet genom tillsyn av lärosätenas efterlevnad av lagar och förordningar.

Det är angeläget att de svenska lärosätena är attraktiva arbetsplatser för utländska forskare och lärare. Som ett led i denna strävan deltog Sverige aktivt i framtagandet av rekommendationerna Code of Conduct of Recruitment of Researchers och The European Researchers Charter (2005/251/EG) som antogs av EU-kommissionen den 11 mars 2005. Regeringen har dessutom nyligen tillsatt en utredning (dir. 2006:4) om implementeringen av EU-direktivet (2005/71/EG) om tredjelandforskares villkor för vistelse inom unionen.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.