Till innehåll på sidan

arbetsmarknadspolitiska insatser i kriskommuner

Skriftlig fråga 1999/2000:1393 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-09-01
Besvarad
2000-09-12
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 september

Fråga 1999/2000:1393

av Sven-Erik Sjöstrand (v) till näringsminister Björn Rosengren om arbetsmarknadspolitiska insatser i kriskommuner

Stora delar av Sverige skapar nu fler arbetstillfällen. Men i min hemkommun Perstorp erhölls ett mycket dystert besked för några veckor sedan. Kommunens största företag Perstorp AB varslade ca 130 anställda. Perstorp AB har under de senaste åren lagt varsel vid flera tillfällen och anställda har fått lämna företaget. Men denna gången kom varslet mycket snabbt och oväntat. Perstorp AB är trots allt ett väl fungerande företag med relativt hög lönsamhet. Produktion har flyttats ned till Tyskland i stället för att investeringarna har gjorts i Perstorp.

Kommunen och företaget har varit i kontakt med arbetsförmedling samt med länsarbetsnämnd. Industrifacket ser helst att det kommer ett större utbildningspaket från länsarbetsnämndens sida. Men länsarbetsnämnden i Skåne har i dag bristande resurser. När det uppstår oväntade problem med stora varsel då finns i regel inga ekonomiska medel. Det borde finnas en större beredskap och flexibilitet för att möta dessa problemen. Det borde finnas ökade möjligheter att centrala AMS-medel används vid krissituationer liknande den i Perstorp. Det är viktigt att ha möjlighet att vidtaga åtgärder snabbt. Länsarbetsnämnderna har ofta inte tillräckligt stort utrymme för att snabbt hantera oväntade händelser.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Är näringsministern beredd att vidtaga åtgärder så att möjligheterna ökar att snabbt sätta in arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid oväntade sysselsättningskriser där länsarbetsnämnderna saknar medel?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1393 besvarad av

den 12 september

Svar på fråga 1999/2000:1393 om arbetsmarknadspolitiska insatser i kriskommuner

Näringsminister Björn Rosengren

Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka möjligheterna att snabbt sätta in arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid oväntade sysselsättningskriser där länsarbetsnämnderna saknar medel.

Jag vill först göra klart att Arbetsmarknadsverkets målstyrda arbetssätt innebär att det är myndigheten som gör en bedömning av hur medlen ska tilldelas till de olika länen. Regeringen ställer däremot olika krav i form av effekt- och verksamhetsmål så att resurserna ska användas på effektivast möjliga sätt. Jag kan därför som näringsminister inte påverka myndighetens tilldelning för regionala eller lokala insatser.

Jag är av den uppfattningen att AMS redan inför detta budgetår haft en tillräcklig flexiblitet som inneburit en möjlighet att göra omfördelningar mellan olika insatser och frihet att omprioritera resurser mellan olika län utifrån regionala förutsättningar och behov. Denna uppfattning delas också av AMS. Regeringen har också nyligen fattat ett beslut om att ge AMS utökade befogenheter till en omfördelning inom ramen för anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Länsarbetsnämnden i Skåne län har fått medelsförstärkning vid två tillfällen under första halvåret år 2000 och för närvarande råder inte någon medelsbrist för arbetsmarknadspolitiska insatser i regionen.

När det gäller varselsituationen i Perstorp har jag fått veta från Länsarbetsnämnden i Skåne län, arbetsförmedlingen i Perstorp, att arbete pågår med kontinuerliga insatser genom individuella handlingsplaner där även behovet av utbildningsinsatser utreds i syfte att finna nytt arbete för de personer som drabbats av varsel vid företaget.

Mot denna bakgrund finner jag inte i nuläget någon anledning att från regeringens sida vidta några åtgärder med anledning av frågan. Jag kommer dock att noga följa utvecklingen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.