Till innehåll på sidan

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Skriftlig fråga 2017/18:188 av Ann-Britt Åsebol (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-10-27
Överlämnad
2017-10-30
Anmäld
2017-11-07
Svarsdatum
2017-11-08
Sista svarsdatum
2017-11-08
Besvarad
2017-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Enligt Statistiska centralbyråns undersökning Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2016 uppger runt 15 procent av befolkningen i åldern 16–64 år att de har någon funktionsnedsättning, vilket motsvarar omkring 900 000 personer. Bland personer med funktionsnedsättning bedömer 68 procent att funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. Det innebär att 10 procent i befolkningen 16–64 år har nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarar drygt 600 000 personer.

Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som inte är sysselsatta uppger 66 procent att de skulle kunna utföra ett arbete om de fick en eller flera typer av stöd eller anpassning. En funktionsnedsättning ska inte begränsa möjligheterna för den som kan och vill jobba att bidra utifrån sin förmåga. I Sverige ska alla ha möjlighet att delta i samhället utifrån sina förutsättningar. Men många människor med funktionsnedsättning saknar arbete trots att de både vill och kan arbeta. Fler arbetsgivare behöver se den kompetens som finns hos en person med funktionsnedsättning och se till att arbetet anpassas; på så sätt blir det en gynnsam arbetsmarknad för alla parter. Det är viktigt att alla erbjuds möjlighet att ta till vara sin arbetsförmåga.

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att hjälpa fler arbetslösa med funktionsnedsättning till jobb eller studier. Samtidigt använder myndigheten inte alla pengar man har till sitt förfogande. I år räknar man med att ”spara” 1,2 miljarder avsedda för bland annat lönebidrag för arbetslösa med funktionsnedsättning – pengar som alltså inte kommer att utnyttjas. Man bör titta på möjligheten till en ökad samordning mellan arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa för att alla ska arbeta mot samma mål för de enskilda. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Vad avser ministern att vidta för konkreta åtgärder för att alla människor med funktionsnedsättning som vill och kan arbeta ska komma ut på arbetsmarknaden och få möjlighet att ta del av de åtgärder som är riktade till arbetslösa med funktionsnedsättning? 

Svar på skriftlig fråga 2017/18:188 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2017/02060/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:188 av Ann-Britt Åsebol (M) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Ann-Britt Åsebol har frågat mig vad jag avser att vidta för konkreta åtgärder för att alla människor med funktionsnedsättning som vill och kan arbeta ska komma ut på arbetsmarknaden och få möjlighet att ta del av de åtgärder som är riktade till arbetslösa med funktionsnedsättning.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden är stark. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, inte minst bland ungdomar. Långtidsarbetslösheten har minskat och är bland vuxna lägst i EU. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen ligger på historiskt höga nivåer. Den goda arbetsmarknaden kommer också personer med funktionsnedsättning till del.

Arbete skapar förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Att alla människor som har arbetsförmåga också arbetar är en viktig princip för regeringens arbetsmarknads- och funktionshinderspolitik.

De insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder, bland annat i form av lönebidrag, är viktiga för att många personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta. För att stärka insatserna har regeringen höjt taket för den bidragsgrundade lönekostnaden för anställningar med lönebidrag och anställningar med skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. Regeringen avser att genomföra en kraftig, ytterligare höjning av taket, succesivt till 20 000 kr fram till år 2020. Utöver fler anställningar syftar en höjd taknivå också till att möjliggöra en större bredd i arbeten för personer som har en anställning med stöd.

Regeringen har vidare höjt taknivån för det bidrag som Arbetsförmedlingen kan lämna då personer har behov av teckentolkstöd vid fortbildning. Resurser har tillförts för att förbättra förutsättningarna för Arbetsförmedlingen att arbeta aktivt med de särskilda insatserna, för fler anställningar hos Samhall samt för att fler ska kunna ta del av en särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS).

Genom den nya förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har regelverket för de särskilda insatserna förtydligats och fått ett tydligare fokus på alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmåga.

Fler insatser behöver dock vidtas för att personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av en funktionsnedsättning ska komma i arbete. I budgetpropositionen för 2018 föreslås nya medel till Samhall AB bl.a. för att utöka omfattningen av de skyddade anställningarna och för att skapa fler övergångar till anställningar utanför bolaget.

Regeringen har gett flertalet statliga myndigheter i uppdrag att tillhandahålla praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. Utfallet har varit positivt så här långt och det är viktigt att detta arbete fortsätter.

Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över om det finns behov av flexiblare insatser, t.ex. flexjobb, för att förbättra möjligheterna för dem som har en nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete eller behålla ett arbete (A2017:01).

Stockholm den 8 november 2017

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.