Arbetskraftsinvandring och asylpolitik
Skriftlig fråga 2006/07:9 av Wahlström, Göte (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-10-11
- Anmäld
- 2006-10-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-10-25
- Svar anmält
- 2006-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:9 Arbetskraftsinvandring och asylpolitik
av Göte Wahlström (s)
till statsrådet Tobias Billström (m)
Som nyutnämnd minister med ansvar för migrationsfrågorna uttalade Tobias Billström att han vill göra en koppling mellan asylpolitik och arbetskraftsinvandring. Att på detta sätt blanda ihop skyddsskäl och arbetskraftsinvandring innebär en helt ny linje. Riksdagens hållning har varit att värna asylrätten genom att inte blanda samman skyddsskäl med annan form av invandring till Sverige. Den nya linjen skapar oklarhet på detta viktiga politikområde. Det är olyckligt inte minst mot bakgrund av att Sverige under senare tid har haft en ökad inströmning av asylsökande. Detta innebär att regeringen med all säkerhet tvingas skriva upp prognosen för innevarande år.
Jag vill fråga statsrådet vad han avser att göra för att skapa klarhet om de principiella skillnaderna mellan asylpolitik och arbetskraftsinvandring.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:9 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2006/07:9 Arbetskraftsinvandring och asylpolitik
Statsrådet Tobias Billström
Göte Wahlström har frågat mig vad jag avser att göra för att skapa klarhet om de principiella skillnaderna mellan asylpolitik och arbetskraftsinvandring.
Medan arbetskraftsinvandring är en nationell fråga med ett nationellt ansvar, ska asylrätten ses som såväl en internationell som nationell angelägenhet styrd av internationell rätt. Rätten att söka asyl är ovillkorlig och fastställd såväl internationellt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som nationellt i utlänningslagen. Värnandet om asylrätten och rätten till en effektiv och rättssäker asylprövning är grundläggande i svensk politik och lagstiftning.
Sverige har en rättsordning som erbjuder skydd åt förföljda och skyddsbehövande. Sverige ska ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Det är av avgörande betydelse för asylrättens legitimitet att uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl inte blandas ihop med uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl eller andra skäl.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2007 lagt till en ny övergripande målsättning för svensk asyl- och migrationspolitik; en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. Till denna målsättning ska bland annat läggas målsättningen, som är fastlagd sedan tidigare, att värna asylrätten. Visserligen får de fyra övergripande målsättningarna ses som separata mål men asyl- och migrationspolitiken måste behandlas integrerat i syfte att skapa en enhetlig och långsiktig politik.
Göte Wahlström anför i sin fråga att jag vill göra en koppling mellan asylpolitik och arbetskraftsinvandring. Jag skulle vilja klargöra att vad som sagts är att en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige eventuellt skulle kunna avlasta vårt redan tungt belastade svenska asylsystem, där vi ser att en majoritet av de asylsökande inte har de skyddsskäl som krävs för att meddelas uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Det är viktigt att inse de övergripande sambanden mellan asyl- och migrationsfrågorna och genom en bred politik bidra till att individer har möjlighet att invandra som arbetskraft i Sverige, utan att de är hänvisade till att använda sig av asylsystemet som den enda vägen in för att söka sig en bättre framtid. Såväl Sverige som den enskilde individen och hans eller hennes hemland skulle vinna på ett mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring till Sverige.
Den 18 oktober 2006 presenterade kommittén för arbetskraftsinvandring (KAKI) sitt slutbetänkande Arbetskraftsinvandring till Sverige @ förslag och konsekvenser. Regeringen kommer nu att sända ut betänkandet på remiss till en lång rad remissinstanser. Det är först därefter som lagstiftningsarbetet kan ta vid på allvar. Vår målsättning är att presentera en proposition för riksdagen under nästa år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.