Arbetskonflikten i Göteborgs hamn

Skriftlig fråga 2017/18:1091 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-23
Överlämnad
2018-03-23
Anmäld
2018-03-26
Svarsdatum
2018-04-04
Sista svarsdatum
2018-04-04
Besvarad
2018-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Sedan flera år pågår en infekterad och seglivad arbetskonflikt i Göteborgs hamn. Hamnproblemen påverkar hela Sveriges näringsliv negativt. Hamnens kunder kan inte lita på att hamnen fungerar och har fått hitta andra ofta långsammare, dyrare och mindre miljövänliga vägar för att transportera sitt gods. Flera rederier har också slutat köra fartyg direkt mellan Göteborg och viktiga hamnar i Nordamerika och Asien. För Sverige och svenska företag är det avgörande att Göteborgs hamn fungerar väl.

Allt som har hänt och det faktum att regeringen inte har presenterat en lösning på hamnproblemen skadar svensk konkurrenskraft.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vilken analys gör ministern och regeringen av hur hamnproblemen har påverkat konkurrenskraften för Sverige och svenska företag?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1091 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)



PAGE

2


Dnr A2018/00756/ARM

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1091 av Lars Hjälmered (M) Arbetskonflikten i Göteborgs hamn

Lars Hjämered har frågat statsrådet Mikael Damberg vilken analys han och regeringen gör av hur hamnproblemen har påverkat konkurrenskraften för Sverige och svenska företag.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Situationen i Göteborgs Hamn är allvarlig. Det är ett problem vars konsekvenser inte enbart är isolerade till Västsverige och Göteborg. Även andra regioner i Sverige påverkas. Göteborgs Hamn är ett transportnav för en stor del av Sveriges logistik och handel och det är av avgörande betydelse att hamnens del i transportkedjan kan fungera på ett effektivt sätt. Enligt Göteborgs Hamns bedömning har konflikten orsakat svenska företag i hela landet stor skada. Företag har tvingats styra om sina flöden med både dyrare och krångligare logistik som följd. Som jag tidigare har svarat Lars Hjälmered påverkar osäkerheten kring situationen i containerterminalen inte bara hamnens kunder och de företag som transporterar varor till och från hamnen. Den riskerar också att hota Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb.

Jag har tidigare betonat att det är parternas ansvar att lösa situationen i Göteborgs Hamn. Det vilar ett mycket stort ansvar på parterna att komma överens om en lösning, även om ingen av parterna har vidtagit någon stridsåtgärd i hamnen sedan juni förra året. Det är viktigt att återupprätta förtroendet för hamnen och att få tillbaka det gods som har tappats till utlandet.

Omfattningen av varsel, stridsåtgärder och medlingsärenden i förbundsförhandlingar under 2017 var avsevärt mindre än tidigare år med avtalsrörelser av motsvarande storlek. Vår arbetsmarknad är mer fredlig än i andra länder, inte trots utan på grund av att vi har en mycket långtgående rätt att vidta stridsåtgärder i Sverige. Det är en modell som fungerar väl. Den svenska arbetsmarknaden är stark i en internationell jämförelse. Men situationen i Göteborgs Hamn måste få en långsiktig lösning.

Mot bakgrund av situationen i hamnen beslutade regeringen förra året att dels ge Medlingsinstitutet i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av konflikter på arbetsmarknaden i situationer där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal, dels tillsätta en utredning om en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet rapporterade sitt uppdrag i september 2017. Utredningens arbete pågår fortfarande och uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018.

Stockholm den 4 april 2018.

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.