Apoteksmarknaden

Skriftlig fråga 2016/17:681 av Peter Persson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-18
Överlämnad
2017-01-19
Anmäld
2017-01-20
Svarsdatum
2017-01-25
Sista svarsdatum
2017-01-25
Besvarad
2017-01-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Förändringar för apoteksnäringen och den växande läkemedelsindustrin hade diskuterats och utretts från 1946. År 1969 gjordes en överenskommelse mellan Apotekarsocieteten och staten som innebar att hela apoteksrörelsen förstatligades från och med 1970. Det statliga Apoteksbolaget (numera Apoteket AB) tog över verksamheten. Privata vinstintressen i samband med läkemedel och sjukdom betraktades med skepsis i kölvattnet efter Neurosedynskandalen, och en vitt spridd uppfattning var att apoteken höll en hög prisnivå.

Göran Hägglund och den borgerliga regeringen såg det som en viktig uppgift att återinföra vinstintresset inom sjuk- och hälsovården. Inledningsvis startade flera privata aktörer nya apotek, något som snart omvandlades till ett privat oligopol.

Samtidigt skadades apotekens kärnverksamhet, läkemedelsförsäljning, av att detaljhandeln fick börja sälja vissa receptfria läkemedel i butiker. För att apoteken ska överleva har därför deras öppna butiksytor börjat fyllas alltmer av skönhetsmedel och medel knutna till träning och vikthållning.

Dagens Nyheter, som bara några år tidigare hetsade till förmån för att avskaffa apoteksmonopolet, har visat att priserna för receptfria läkemedel på apoteken nu har ökat. I vissa fall rejält.

Jämförelsen bygger på snittpriser från 2008 (alltså före privatiseringen) och 2015 – produkt för produkt. Alla receptfria läkemedel ingår som har en årlig försäljning på minst 100 000 förpackningar. Det handlar om totalt 105 produkter. 94 av dem har blivit dyrare sedan 2008, enligt DN:s granskning. 11 har blivit billigare.

Ändå uppgavs prisfrågan som central i det lagförslag som låg till grund för Hägglunds privatisering. Den dåvarande regeringen skrev till exempel att omregleringen var ”ett medel” för att uppnå ”prispress på läkemedel genom att flera aktörer konkurrerar på marknaden”.

Hägglunds så kallade apoteksreform har totalhavererat. Det gäller att åter försöka orka befria läkemedelsförsörjningen från privata profitintressen och tämja läkemedelskoncernerna för medborgarnas bästa. Skönhetsmedel samt tränings- och kostpreparat kan gott stanna i vanliga butiker och behöver inte blandas ihop med läkemedel.

Jag vill därför fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Genom vilka initiativ avser statsrådet att återskapa ordning och reda inom apoteksväsendet samt rimliga priser inom läkemedelsförsäljningen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:681 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2017/00356/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:681 av Peter Persson (S) Apoteksmarknaden

Peter Persson har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att återskapa ordning och reda inom apoteksväsendet samt rimliga priser inom läkemedelsförsäljningen.

Före omregleringen hade Sverige ett av världens säkraste och mest kostnadseffektiva distributionssystem för läkemedel och en hög kundnöjdhet. Flera utvärderingar av omregleringen av apoteksmarknaden har genomförts. Dessa utvärderingar visar bland annat att tillgängligheten till läkemedel på apotek i vissa bemärkelser har minskat. Det finns även tecken på att arbetet med kompetensutveckling har försämrats, vilket på sikt kan innebära risker för kompetensen och påverka såväl kvaliteten i rådgivningen som säkerheten vad gäller receptexpedieringen. Även den avsatta tiden för rådgivning uppges ha minskat, vilket kan öka risken för felaktig läkemedelsanvändning.

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen hösten 2015 en utredning, som senare antog namnet Nya apoteksmarknadsutredningen, med uppdrag att göra en översyn av apoteksmarknaden och vid behov föreslå förändringar. Översynen ska utgå ifrån de uppföljningar och utvärderingar som gjorts av den omreglerade apoteksmarknaden. Särskilt fokus bör läggas på åtgärder som syftar till att höja kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden. I utredningens uppdrag ingår även att analysera och lämna förslag på hur en effektivare tillsyn och kontroll av försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek kan åstadkommas. Utredaren ska också analysera utvecklingen på apoteksmarknaden sedan omregleringen. I detta ligger att göra en bedömning av pågående trender, t.ex. den ökade branschglidningen. Utredningen ska lämna ett delbetänkande avseende dessa frågor senast den 28 februari detta år.

Läkemedel finansieras i dag på olika sätt och med olika fördelning mellan patienten och det offentliga i ett relativt komplext system. Som en följd av hur finansieringen är utformad sker även prissättningen av läkemedel på olika sätt, t.ex. genom myndighetsbeslut, landstingens upphandlingar eller genom fri prissättning. Receptbelagda läkemedel i öppenvården tillhandahålls i huvudsak via öppenvårdsapoteken och omfattas till stor del av läkemedelsförmånssystemet. Receptfria läkemedel som säljs på apotek och i detaljhandel finansieras av patienten. Nuvarande system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel är både komplext och svåröverskådligt. I syfte att förbättra möjligheterna att bedriva en modern hälso- och sjukvård tillsatte regeringen i november 2016 en utredning som ska möjliggöra en samhällsekonomiskt effektiv användning av läkemedel som följer den etiska plattform som gäller inom hälso- och sjukvården, samtidigt som läkemedelskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Utredningen ska senast den 1 november 2017 lämna en delredovisning som innehåller en övergripande problembeskrivning och en beskrivning av inriktningen för det fortsatta arbetet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2018.

Före omregleringen av apoteksmarknaden tillämpades samma handelsmarginal på läkemedel inom och utom förmånerna och samma priser gällde på alla apotek. För receptbelagda läkemedel utanför förmånerna är i dag varken läkemedelstillverkarens eller apotekens priser reglerade. Det innebär också att det är olika priser på ett och samma läkemedel beroende på vilket apotek läkemedlet inhandlas på. Regeringen beslutade i december 2016 om tilläggsdirektiv till Nya apoteksmarknadsutredningen. Enligt direktiven ska utredningen bland annat överväga om en reglering av apotekens handelsmarginal för läkemedel utanför förmånerna skulle vara möjlig och lämplig för att åstadkomma en enhetlig prissättning på apotek. I utredningens uppdrag ingår bl.a. analysera hur en sådan reglering påverkar förmånssystemet, apoteksmarknaden, läkemedelskostnaderna för patienterna och det offentliga samt förutsättningarna för en effektiv läkemedelsanvändning och god tillgänglighet till läkemedel. Förslag i denna del ska utredningen redovisa senast den 15 juni i år.

Sammantaget har regeringen tagit initiativ till en översyn av flera viktiga frågor på apoteks- och läkemedelsområdet. Jag ser fram emot att ta del av de båda utredningarnas förslag till förbättringar både vad gäller ordning och reda inom apoteksväsendet och i fråga om prissättning på läkemedelsområdet.

Stockholm den 25 januari 2017

Gabriel Wikström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.