apatiska barn i asylprocessen
Skriftlig fråga 2004/05:1554 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-02
- Anmäld
- 2005-05-09
- Besvarad
- 2005-05-11
- Svar anmält
- 2005-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1554
av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Barbro Holmberg om apatiska barn i asylprocessenRegeringens samordnare för apatiska barn i asylprocessen, Marie Hessle, har gjort sig känd för ett flertal märkliga citat. I svenska medier har sagts att det fanns rapporter om barn som var "uppe och sprang" på nätterna, i en tysk dokumentär presenteras en ny underlig teori om hur barn blir så sjuka: "Man kanske vill vara i sitt hemland. Man kanske inte överhuvudtaget förstår varför man är här. Man kan också ha varit inträngd i en falsk historia. Med falsk identitet. Det är oerhört stressande att tvingas säga någonting som inte stämmer. Och vad som är vad det vet vi inte. Men det är mycket som inte är synligt och uttalat när vi talar med dom här familjerna."
Utifrån detta har de flyktingpolitiska talespersonerna i fem av riksdagens partier konstaterat att Marie Hessle inte är lämplig för sin uppgift och inte skapar förtroende för regeringens hanteringen av dessa sjuka barn. I ett uttalande säger man: "Redan när Marie Hessle fick uppdraget som samordnare hade hon sin uppfattning klar om de apatiska barnen. Förtroendet för henne och den rapport hon presenterat måste därför ifrågasättas. Hessle är olämplig för den uppgift hon nu har och bör därför bytas ut."
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet vad hon avser att göra för att återbygga förtroendet för regeringens hantering av de svårt traumatiserade flyktingbarn som hamnat i ett tillstånd av depressiv devitalisering?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1554 besvarad av
den 10 maj
Svar på fråga 2004/05:1554 om apatiska barn i asylprocessen
Statsrådet Barbro Holmberg
Gustav Fridolin har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att återuppbygga förtroendet för regeringens hantering av de svårt traumatiserade flyktingbarn som hamnat i ett tillstånd av depressiv devitalisering. I samband med detta riktar Gustav Fridolin kritik mot regeringens nationella samordnare för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom.
Den nationella samordnaren har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barn med uppgivenhetssymtom, utveckla förebyggande strategier samt utveckla rutiner för samverkan mellan olika aktörer. För två veckor sedan presenterade samordnaren sin första rapport. Rapporten innehåller en kartläggning och en lägesbeskrivning och utgör ett bra underlag för regeringens ansträngningar att komma till rätta med de problem som finns. Samordnarens uppdrag är en viktig del av arbetet för att bättre förstå vad som orsakar uppgivenhetssymtomen hos barnen. Jag har fullt förtroende för samordnarens sätt att fullgöra sitt uppdrag.
Det finns emellertid behov också av andra åtgärder, både för att stärka det förebyggande arbetet och för att fördjupa kunskaperna vad gäller vård och behandling av barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom. Regeringen kommer därför att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma rekommendationer och fördjupa kunskaperna när det gäller diagnostik för barn med uppgivenhetssymtom. Vad som kommer ut av detta uppdrag ska, tillsammans med den fördjupade kvalitativa studie som den nationella samordnaren avser att påbörja i maj, hjälpa oss vidare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.