Antisemitismen i Sverige

Skriftlig fråga 2016/17:1759 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-07-28
Överlämnad
2017-07-31
Besvarad
2017-08-14
Sista svarsdatum
2017-08-14
Svarsdatum
2017-08-14
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

I Sverige är såväl religionsfrihet som mötesfrihet grundbultar i den svenska lagstiftningen och hets mot folkgrupp är förbjudet enligt lag. Trots detta har den judiska föreningen i Umeå valt att stänga sin verksamhet efter hot från nazister. Samhället har med andra ord inte förmått att säkerställa att svensk lagstiftning tillämpas till skydd för föreningens säkerhet.

I ett demokratiskt samhälle finns inga ursäkter för antisemitiska hatbrott. Samhället kan heller inte tiga still och inta åskådarplats när judiska verksamheter tvingas stänga sin verksamhet på grund av hot. Attackerna mot den judiska föreningen i Umeå antas vara genomförda av den Nynazistiska nordiska Motståndsrörelsen, samma organisation som fanns på plats under årets Almedalsvecka.

Sedan tidigare är den judiska församlingen i Malmö utsatt för antisemitism. Det är därför extra oroväckande att antisemitismen sprider sig också till Umeå.

I ett demokratiskt samhälle är det de som hotar och trakasserar som ska straffas och inte de som fredligt möts och utövar sin religion. Situationen för judarna i Sverige är en fråga av nationell betydelse varför regeringen bör utarbeta en handlingsplan för att motverka antisemitism och för att säkerställa judarnas rätt till sin religion och mötesfrihet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stoppa antisemitism och säkerställa att religionsfrihet samt mötesfrihet också garanteras judar i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1759 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Svar på fråga 2016/17:1759 av Margareta Cederfelt (M) Antisemitism i Sverige

Margareta Cederfelt har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stoppa antisemitism och säkerställa att religionsfrihet samt mötesfrihet också garanteras judar i Sverige.

Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. De som begår brott ska lagföras. Jag ser med stort allvar på de hot som drabbar judar i Sverige. Den ökade utsattheten för judar och judiska församlingar är mycket oroande.

Religionsfriheten är en grundläggande rättighet i en demokrati. Respekten för den enskildes val att manifestera och utöva sin trosuppfattning går hand i hand med ett öppet, pluralistiskt och demokratiskt samhälle. När religiösa församlingar utsätts för hot och hat undermineras denna grundläggande rättighet. Regeringen har under de senaste åren via ett särskilt bidrag ökat de medel som trossamfund kan söka för säkerhetshöjande åtgärder. Men vi kan inte enbart bemöta hatets uttryck, vi måste också agera där hatet gror.

Den 24 november 2016 beslutade regeringen om en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Planen är en viktig grund för arbetet med att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. I planen aviseras både breda insatser mot rasism och åtgärder inriktade på att motverka specifika former av rasism, däribland antisemitism.

Inom ramen för planen har regeringen bl.a. gett Vetenskapsrådet ett särskilt uppdrag för att kartlägga forskningen om rasism på arbetsmarknaden. Vidare har regeringen fördjupat dialogen och ökat stödet till det civila samhällets arbete mot rasism och liknande former av fientlighet. Forum för levande historia har ett brett uppdrag om utbildning om rasism i historien och idag som fått stor spridning.

Regeringen avser även att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en fördjupad studie av de antisemitiska hatbrotten. Med detta som bas ska arbetet mot de antisemitiska hatbrotten effektiviseras och förstärkas.

Regeringen har förstärkt det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism sedan 2014. Samtidigt förändras de våldsbejakande extremistiska miljöerna. Enligt den lägesbild som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tagit fram är den högerextrema miljön vanligt förekommande i många kommuner. Kommunerna behöver därför konkret stöd i att utveckla sitt förebyggande arbete mot alla former av våldsbejakande extremism. När den nationella samordnaren görs permanent i form av ett nytt nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet i början av 2018, kommer kommuner att få tillgång till operativt stöd i arbetet.

Stockholm den 11 augusti 2017

Alice Bah Kuhnke

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.