antibiotikaresistens
Skriftlig fråga 1998/99:236 av Segelström, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-13
- Anmäld
- 1999-01-19
- Besvarad
- 1999-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 januari
Vid partiledardebatten den 29 oktober 1998 presenterade statsminister Göran Persson den socialdemokratiska regeringens slutsatser efter toppmötet i Pörtschach och prioriteringar i det fortsatta EU-arbetet. Bl.a. underströk han att människans hälsa skall skyddas och en handlingsplan utarbetas för att bekämpa antibiotikaresistens. Detta är positivt och glädjande.
Sverige har under de senaste åren uppmärksammats i EU och globalt för sina oerhört positiva resultat vad gäller minskningen och begränsningen av resistens mot antibiotika. Den svenska modellen har blivit känd.
Min fråga till socialministern är hur långt socialministern kommit med handlingsplanen och vad den kommer att innehålla.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:236 besvarad av
- Socialminister Lars Engqvist
den 20 januari
Vid partiledardebatten den 29 oktober 1998 presenterade statsminister Göran Persson regeringens slutsatser efter toppmötet i Pörtschach och prioriteringar i det fortsatta EU-arbetet. Statsministern sade bl.a. att människors hälsa skall skyddas och att en handlingsplan bör utarbetas för att bekämpa antibiotikaresistens. Inger Segelström har frågat mig om arbetet med handlingsplanen har kommit i gång och vad den kommer att innehålla.
Antibiotikaresistens är ett angeläget område där det finns anledning att vidta preventiva åtgärder. En alltför vidlyftig användning av antibiotika medför att bakterier blir resistenta (motståndskraftiga) mot läkemedlen. Detta kan leda till att svårbehandlade infektioner sprids bland befolkningen, vilket ger upphov till svårt mänskligt lidande och höga sjukvårdskostnader. Ett exempel är tuberkulosen, som är på återtåg i Europa och nu ofta är orsakad av antibiotikaresistenta bakterier.
Läget i Sverige beträffande antibiotikaresistens är sannolikt ett av de bästa i Europa. Även i vårt land finns dock uppenbara problem med spridning av antibiotikaresistenta bakterier bl.a. på daghem, intensivvårdsavdelningar och sjukhem. Ett omfattande övervaknings-, registrerings- och informationsarbete förekommer och experter från olika myndigheter och organisationer samarbetar i det informella nätverket STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens).
Antibiotikaresistens är emellertid ett problem som inte känner några gränser och därför är det viktigt att frågan också hanteras på europeisk nivå. Sverige arbetar aktivt inom EU, både inom jordbruks- och folkhälsoområdet, för att resistens skall förebyggas. I september 1998 hölls en EU-konferens i Köpenhamn om det antimikrobiella hotet med representanter för hälso- och sjukvården, det veterinärmedicinska området samt kemikalie- och läkemedelsindustrin. På danskt initiativ diskuterades resultaten av konferensen vid jordbruks- och hälsoministerråden i november 1998. Hälsoministerrådet ställde sig enigt bakom att frågan om antibiotikaresistens skall bli föremål för fortsatt behandling under våren 1999.
Sammanfattningsvis vill jag framhålla att frågor som rör antibiotikaresistens är ett prioriterat område för Sverige både nationellt och i EU-samarbetet. Socialdepartementet har inlett arbetet med att utarbeta en nationell handlingsplan för att bekämpa antibiotikaresistens. Hittills har arbetet bestått i att ta fram ett underlag. Det är därför inte möjligt att för närvarande göra någon närmare kommentar om vad handlingsplanen kan komma att innehålla.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.