Ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk
Skriftlig fråga 2017/18:1336 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-23
- Överlämnad
- 2018-05-23
- Anmäld
- 2018-05-24
- Svarsdatum
- 2018-05-30
- Sista svarsdatum
- 2018-05-30
- Besvarad
- 2018-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
En fungerande materielförsörjning är central för en stärkt operativ förmåga.
Under 2017 levererade Försvarets materielverk materiel och tjänster i mindre omfattning än anvisat i budget. Antalet försenade leveranser ökade med 32,6 procent jämfört med 2016, enligt årsredovisningen för staten 2017.
Det finns olika förklaringar till att visst materiel ej levereras i tid. Det kan handla om svårigheter att få tillgång till visst materiel liksom frågor om kvalitet. Därtill har det framkommit att vissa beställningar inte har kunnat levereras med anledning av att Försvarets materielverk gjort bedömningen att Försvarsmakten lagt en beställning över sin budget.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Hur ser ministern på relationen och ansvarsfördelningen mellan Försvarets materielverk och Försvarsmakten beträffande den senare myndighetens budgetramar?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1336 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fö2018/00698/MFU
Försvarsdepartementet
Försvarsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1336 av Lotta Olsson (M)
Ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk
Lotta Olsson har frågat mig hur jag ser på relationen och ansvarsfördel-ningen mellan Försvarets materielverk och Försvarsmakten beträffande den senare myndighetens budgetramar.
Den borgliga regeringen initierade 2012 en reform av försvarslogistiken som innebar en stor förändring av ansvarsförhållandena mellan de två myndigheterna och där närmare 1 500 personer fördes över från Försvarsmakten till Försvarets materielverk. Denna modell visade sig inte vara ändamålsenlig utifrån operativa krav samt att det fanns skäl utifrån budgetlagen att justera ansvarsfördelningen för anslag och anslagsposter. Reformen tog sin utgångs-punkt i Försvarsstrukturutredningens betänkande Forskning och utveckling samt försvarslogistik – i det reformerade försvaret (SOU 2011:36). Utredningens förslag genomfördes till del, men inte fullt ut. Resultatet blev en fragmentisering av logistikverksamheten och en i allt väsentligt oförändrad finansiell styrning av materiel- och logistikförsörjningen. Sammantaget resulterade inte reformen i avsedda besparingar och regeringen har i otillräcklig utsträckning kunnat styra och följa upp investeringar i försvarsmateriel.
Detta föranledde nuvarande regering att tillsätta utredningar för att återigen analysera försvarslogistiken och ansvarsförhållandena mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk.
I budgetpropositionen för 2018 redovisade regeringen inriktningen för materiel- och logistikförsörjningen. Försvarsmakten övertar ansvaret för den verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet förråd, service och verkstäder. Försvarsmakten övertar även ansvaret för att driftstyra myndighetens materiel. Försvarsmakten övertar vidare ansvaret för upphandling av varor och tjänster inom logistikförsörjningen.
Den 24 maj 2018 gav regeringen Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att redovisa kompletterande budgetunderlag. Vid framtagandet av underlagen ska myndigheterna utgå ifrån att även ansvaret för vidmakthållandet av materiel överförs till Försvarsmakten.
Sammantaget innebär reformen att Försvarsmakten får ansvaret för all materiel i användning, från förråd till förband, inklusive upphandling av varor och tjänster för drift och underhåll m.m. Försvarsmakten ska även kunna överta ansvaret för upphandling av vissa beredskapsvaror. Försvarets materielverk kommer även fortsättningsvis ansvara för upphandling och anskaffning av nya materielsystem. I allt väsentligt överensstämmer denna inriktning med bedömningarna i betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88), som lämnades till regeringen i december 2016.
För att hantera riskerna med reformen vad avser bland annat kompetensförsörjning, kostnadskontroll och statens agerande som kravställare och upphandlare gentemot leverantörsmarknaden, har Försvarsmakten och Försvarets materielverk fått i uppdrag att gemensamt ta fram en åtgärdsplan. Regeringen tydliggör i uppdragen vidare att reformen ska genomföras på ett sådant sätt att statens förutsättningar för kostnadseffektiva upphandlingar inte åsidosätts.
Åtgärdsplanen ska hantera risker vad gäller:
den praktiska uppgiftsfördelningen mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk,
kostnadskontroll, användbarhet och tillgänglighet ur ett systemcykelperspektiv,
försörjningen av kompetens inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk, samt
tydlighet och förutsägbarhet i statens agerande som kravställare och upphandlare gentemot leverantörsmarknaden.
Den här reformen innebär – tillsammans med tidigare genomförda förändringar av besluts- och planeringsprocessen för materielinvesteringar – tydliggjorda ansvarsförhållandena, större transparens och tydlighet, en bättre följsamhet mot budgetregelverket och på sikt en stärkt operativ förmåga.
Stockholm den 30 maj 2018
Peter Hultqvist
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.