amning och hivsmitta

Skriftlig fråga 1998/99:217 av Hägg, Carina (s)

Hägg, Carina (s)
Fråga 1998/99:217 av Carina Hägg (s) till statsrådet Pierre Schori om amning och hivsmitta

den 21 december

Sidas förslag till strategi för hiv/aids i internationellt utvecklingsarbete överlämnas till UD i december 1998. Färska studier visar att 33 miljoner, varav 1,2 miljoner barn, är smittade och alltfler barn smittas. Sida satsar på välbehövliga specifika insatser för att bekämpa spridningen i samarbetsländerna, men det är också nödvändigt att strategin uppdateras i alla delar.

En svensk strategi måste också angripa hiv/aidsfrågan med ett amningsperspektiv. Jag är väl medveten om att det finns en rädsla för att den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar skulle påverkas, men jag hävdar att en ökad flexibilitet tvärtom skulle stärka WHO och Unicef med fleras arbete på området. Ungefär 65 % av hivsmittade mödrar föder barn som inte är smittade. Av dessa barn beräknas ca 14 % senare blir smittade genom amning. Men det finns också många fördelar och mycket kunskap om fördelar med amning, den spelar en avgörande roll för barns hälsa och utveckling men kanske inte alltid och överallt.

Under 1990-talet har barnadödligheten ökat i delar av Afrika söder om Sahara på grund av aids. Det är mot denna bakgrund viktigt att biståndets roll när det gäller risken för hivsmitta noga prövas. Viktigt är också att forskning om amning och smittspridning får stöd så att kunskapsbasen kan bli större. I dag finns det litet av forskning att tillgå för den som vill se över den nuvarande strategin för vilka råd man skall ge hivsmittade mödrar.

Min fråga till ministern är om regeringen i den nya svenska strategin för hiv/aids i internationellt utvecklingsarbete kommer att beröra amning som riskfaktor för hivsmitta.

 

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 1998-12-21 Anmäld: 1999-01-11 Besvarad: 1999-01-13
Svar på skriftlig fråga