amning och hivsmitta

Skriftlig fråga 1998/99:217 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-12-21
Anmäld
1999-01-11
Besvarad
1999-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:217 av Carina Hägg (s) till statsrådet Pierre Schori om amning och hivsmitta

den 21 december

Sidas förslag till strategi för hiv/aids i internationellt utvecklingsarbete överlämnas till UD i december 1998. Färska studier visar att 33 miljoner, varav 1,2 miljoner barn, är smittade och alltfler barn smittas. Sida satsar på välbehövliga specifika insatser för att bekämpa spridningen i samarbetsländerna, men det är också nödvändigt att strategin uppdateras i alla delar.

En svensk strategi måste också angripa hiv/aidsfrågan med ett amningsperspektiv. Jag är väl medveten om att det finns en rädsla för att den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar skulle påverkas, men jag hävdar att en ökad flexibilitet tvärtom skulle stärka WHO och Unicef med fleras arbete på området. Ungefär 65 % av hivsmittade mödrar föder barn som inte är smittade. Av dessa barn beräknas ca 14 % senare blir smittade genom amning. Men det finns också många fördelar och mycket kunskap om fördelar med amning, den spelar en avgörande roll för barns hälsa och utveckling men kanske inte alltid och överallt.

Under 1990-talet har barnadödligheten ökat i delar av Afrika söder om Sahara på grund av aids. Det är mot denna bakgrund viktigt att biståndets roll när det gäller risken för hivsmitta noga prövas. Viktigt är också att forskning om amning och smittspridning får stöd så att kunskapsbasen kan bli större. I dag finns det litet av forskning att tillgå för den som vill se över den nuvarande strategin för vilka råd man skall ge hivsmittade mödrar.

Min fråga till ministern är om regeringen i den nya svenska strategin för hiv/aids i internationellt utvecklingsarbete kommer att beröra amning som riskfaktor för hivsmitta.

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:217 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:217 om amning och hivsmitta
    Statsrådet Pierre Schori

den 13 januari

Carina Hägg har frågat mig om den nya svenska strategin för hiv/aids i internationellt utvecklingssamarbete kommer att beröra amning som riskfaktor för hivsmitta. Svaret på den frågan är otvetydigt ja.

Hiv/aids berörs indirekt genom den reguljära verksamheten för det svenska internationella utvecklingssamarbetet. Med sikte på fattigdomsbekämpning arbetar Sverige t.ex. aktivt för uppföljning och efterlevnad av barnkonventionen, åtgärder inom utbildningssektorn, ansträngningar på jämställdhetsområdet samt åtgärder för att poängtera mänskliga rättigheter vilka samtliga främjar kvinnors och därmed barnens situation samt motverkar hivspridningen.

Hiv/aidsproblematiken hanteras också genom direkta åtaganden enligt den nya svenska strategin för hiv/aids vilken inkluderar specifika åtgärder för att förebygga hivspridningen från mor till barn. I de analyser som gjordes inför utarbetandet av den svenska hiv/aidsstrategin konstaterades att amning utgör en betydande smittrisk för barn till hivsmittade mödrar. Mot denna bakgrund blev det för den svenska strategin särskilt viktigt att finna på flexibla och för varje situation, relevanta lösningar på problemet. Detta inkluderar t.ex. åtgärder för att öka tillgången till frivillig testning för hiv och rådgivning för att därigenom hjälpa kvinnor att fatta välinformerade beslut inför sin egen situation. Vidare föreslås intensifierad forskning kring hivspridning från mor till barn, effekter och implementering av förebyggande åtgärder, forskning kring nutrition samt påtryckningar för att skapa politiska åtaganden på global, nationell och lokal nivå.

Den svenska hiv/aidsstrategin visar på flera vägar att arbeta med frågan. På global nivå kommer de övergripande riktlinjerna för hantering av amningsfrågorna att hanteras i nära samarbete med partner som EU, FN (bl.a. via UNAIDS och dess organisationer UNDP, Unicef, UNFPA, Unesco, WHO och Världsbanken) samt internationella intresseorganisationer. Via dessa kanaler uppmanas till vidare forskning samt anslutning till gemensamt framtagna riktlinjer och standarder för hantering av hivförebyggande hos spädbarn. På regional nivå avser den svenska strategin att understödja aktiviteter som är särskilt skräddarsydda för regionala förhållanden. I sammanhanget kan nämnas de forskningsprojekt som för närvarande bedrivs i Tanzania, Sydafrika, Malawi och Zimbabwe vilka under våren kommer att diskuteras vid ett regionalt möte organiserat av FN där Sverige kommer att delta. På nationell nivå föreslår den svenska strategin att Sverige tillsammans med andra partner kommer att arbeta nära mottagarländerna för att söka påverka politiska beslutsfattare men också för att understödja uppbyggnad av nationell och lokal kapacitet att hantera ökad frivillig testning och rådgivning/information till kvinnor. Inom Sverige kommer också aktiviteter att bedrivas för att understödja den svenska strategin för hiv/aids i internationellt utvecklingssamarbete, nämligen genom fortsatt stöd till svensk forskning direkt relaterad till hivsmitta mellan mor och barn.

Sammanfattningsvis kan således sägas att hiv/aidsstrategin redovisat för hur Sverige i det internationella utvecklingssamarbetet skall främja forskning och förebyggande åtgärder för att minska hivsmitta från mor till barn.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.