Alternativa reformer för bättre vård
Skriftlig fråga 2015/16:1195 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-10
- Överlämnad
- 2016-05-11
- Anmäld
- 2016-05-12
- Svarsdatum
- 2016-05-18
- Sista svarsdatum
- 2016-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Statsrådet Gabriel Wikström har svarat på min fråga om vilken forskning eller vilka studier han utgår från i sin övertygelse att större regioner automatiskt skulle medföra bättre vårdresultat med att hänvisa till just sina personliga åsikter och övertygelser. Det räcker inte för att berättiga en så ingripande förändring av Sveriges karta och ansvarsfördelning.
En kort hänvisning görs även till den nyligen presenterade utredningen om högspecialiserad vård. Tyvärr drar statsrådet den felaktiga slutsatsen att storregioner skulle vara den enda eller ens den bästa lösningen för att förbättra kvaliteten på vården i allmänhet och framför allt den högspecialiserade vården. Många alternativ till storregioner finns för att tackla vårdens utmaningar, och många av dessa alternativ värnar samtidigt lokaldemokratin och uppmuntrar frivilligt, organiskt samarbete i stället för tvångsanslutet sådant.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Kan statsrådet tänka sig att verka för andra reformer än storregioner för att förbättra situationen för svensk vård?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1195 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/03391/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1195 av Jenny Petersson (M) Alternativa reformer för bättre vård
Jenny Petersson har frågat mig om jag kan tänka mig att verka för andra reformer än storregioner för att förbättra situationen för svensk vård.
Inledningsvis vill jag påpeka att frågan om en ny indelning av Sverige i första hand ligger på statsrådet Shekarabi att hantera. Även om eventuella för- eller nackdelar för hälso- och sjukvården självklart är en stor och viktig del i den kommande reformen, påverkar den många andra sektorer i samhället. Det är inte enbart en hälso- och sjukvårdsreform.
En indelningsreform är väsentlig men det är inte den enda åtgärden som behövs. Det finns flera utmaningar som är angelägna att hantera och där regeringen redan har tagit initiativ. Ett sådant handlar om behovet av att säkerställa att hälso- och sjukvården i alla delar av landet är kunskapsbaserad och jämlik. Här har regeringen tillsatt en utredare som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. En annan utmaning som hälso- och sjukvården möter handlar om att tillgodose behovet av kompetenta medarbetare. Regeringens professionsmiljard har redan satt i gång en mängd aktiviteter runt om i landstingen som alla syftar till att stödja kompetensförsörjning ur ett brett perspektiv. Utöver dessa insatser har regeringen aviserat 10 miljarder per år i utökade statsbidrag för att stärka välfärden, varav 2,3 miljarder initialt ska gå till landstingen.
Slutligen har flera organisatoriska utmaningar för hälso- och sjukvården påvisats i olika betänkanden som nu bereds av regeringen, bland annat Effektiv vård och Träning ger färdighet. Även dessa frågor behöver hanteras inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 18 maj 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.