Aleviternas situation i Turkiet

Skriftlig fråga 2019/20:610 av Kadir Kasirga (S)

Kadir Kasirga (S)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Situationen för mänskliga rättigheter, i synnerhet för religiösa och etniska minoriteter i Turkiet, har försämrats sedan 2016. En viktig religiös grupp som fortfarande utsätts för förtryck och förföljelse är aleviter och deras tro alevismen. Under de senaste 40 åren har aleviter flera gånger utsatts för organiserade pogromer på grund av sin tro:

  • Den 19–26 december 1978 genomfördes en pogrom i staden Kahramanmaras. Pogromen slutade med att över 500 aleviter massakrerades, och 80 procent av stadens alevitiska befolkning tvingades att fly från staden.
  • Den 2 juli 1993 attackerades ett hotell i staden Sivas där 33 alevitiska konstnärer och intellektuella brändes ihjäl.
  • Den 12–15 mars 1995 genomfördes en pogrom mot stadsdelen Gazi i Istanbul. Under pogromen dödades 22 aleviter. Den 27 juli 2005 dömde Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Turkiet att betala skadestånd till offrens familjer.

I Turkiet bor det ca 20 miljoner aleviter; deras tro erkänns inte av staten. De får inte något bidrag från den statliga myndigheten Diyanet som har ansvar för religiösa frågor i Turkiet. Alevismens samlingsplatser cemevi erkänns inte heller som religiösa församlingsplatser av Turkiet. Deras representanter som driver kampen för ett erkännande förföljs och fängslas.

En av de främsta ledarfigurerna för den alevitiska minoriteten, den före detta HDP-parlamentarikern Turgut Öker, blev frihetsberövad i januari månad 2019 men släpptes fri med reseförbud i väntan på rättegång. Den 13 december 2019 kommer domen mot Turgut Öker att förkunnas. I Tyskland har Turguts fall fått stor uppmärksamhet på grund av att han också är tysk medborgare och har varit en ledande person inom den alevitiska diasporan i Europa.

Sedan 1999 har Turkiet kandidatlandsstatus till EU, vilket ställer krav på att kandidatlandet följer Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och uppfyller Köpenhamnskriterierna som innebär politiska och ekonomiska villkor som ett kandidatland måste uppfylla för att kunna bli medlem i EU.

Tyvärr följer inte Turkiet sina åtagande mot EU, och det kommer dagligen rapporter från Turkiet om grova kränkningar av mänskliga rättigheter, där folkvalda, fackliga aktivister, kvinnorättsaktivister och journalister blir fängslade på godtyckliga grunder.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur kan Sverige påverka den turkiska regeringen så att den respekterar religiösa och etniska minoriteters mänskliga rättigheter och i synnerhet aleviternas mänskliga rättigheter?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-12-09 Överlämnad: 2019-12-10 Anmäld: 2019-12-11 Svarsdatum: 2019-12-18 Sista svarsdatum: 2019-12-18
Svar på skriftlig fråga