Åldersfaktor i sjukersättningen

Skriftlig fråga 2018/19:648 av Nooshi Dadgostar (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-05-14
Överlämnad
2019-05-15
Anmäld
2019-05-16
Sista svarsdatum
2019-05-22
Svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Annika Strandhäll (S)

 

Under 2018 fick 68 procent av de som ansökte om sjukersättning – det som tidigare kallades förtidspension – avslag från Försäkringskassan. Därmed beviljades drygt 5 500 personer sjukersättning för första gången under 2018. Detta går att jämföra med 41 000 år 2007, innan reglerna ändrades. De skärpta reglerna är den främsta anledningen bakom förändringen, men även Försäkringskassans skärpta handläggning har lett till fler avslag.

Trots att det har gått över tio år sedan de hårdare reglerna infördes, och konsekvenserna för enskilda människor och samhället i stort varit väldigt tydliga, har regeringen inte agerat för att förbättra situationen. I stället vill den, tillsammans med övriga partier i Pensionsgruppen, höja pensionsåldern. Hårdast drabbas människor med krävande arbeten och ett tufft yrkesliv.

Svårigheterna att få sjukersättning har mött kritik från många håll. Framför allt från dem som drabbas direkt men även från Försäkringskassan och Riksrevisionen. Försäkringskassan vill bland annat kunna ta hänsyn till om en person har få år kvar i arbetslivet.

För dem som inte klarar av att arbeta de sista åren före pensionen blir konsekvensen av dagens system och de förändringar som Pensionsgruppen föreslår en väldigt låg pension.

Vänsterpartiet vill i stället införa en möjlighet att avsluta sitt arbetsliv tidigare, utan att pensionen påverkas negativt. Vi menar att det bör införas en särskild åldersfaktor i sjukersättningssystemet, som skulle innebära att många slipper ta ut inkomstpensionen i förtid och att kravet på omställning förändras vid 61 års ålder. Den försäkrade kommer då endast att prövas mot arbete inom ramen för det yrke denne har, inte mot hela arbetsmarknaden som i dag. Förslaget innebär även att den som inte kan jobba fram till pension ska ha möjlighet att få sjukersättning upp till 67 års ålder.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Annika Strandhäll:

 

Avser statsrådet att ta några initiativ för att införa en åldersfaktor i sjukersättningssystemet eller andra lättnader i regelverket för sjukersättningen?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:648 besvarad av Statsrådet Annika Strandhäll (S)



S2019/02349/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:648 av Nooshi Dadgostar (V)
Åldersfaktor i sjukersättningen

Nooshi Dadgostar har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att införa en åldersfaktor i sjukersättningssystemet eller andra lättnader i regelverket för sjukersättningen.

Försäkringskassans tillämpning av det regelverk som infördes 2008 har sedan 2015 inneburit att färre personer bedöms uppfylla villkoren för att beviljas sjukersättning. Fler personer uppbär istället sjukpenning under lång tid. En översyn påbörjades inom ramen för regeringens Åtgärdsprogram 3.0 – Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. I översynen skulle regelverket för sjukersättningen analyseras för att säkerställa att gränsdragningen mellan vilka långtidssjukskrivna som fortsätter med sjukpenning och vilka som istället beviljas sjukersättning är ändamålsenlig. I och med att vi fick en övergångsregering avstannade arbetet med översynen. Jag är den förste att beklaga detta. Att sjukersättning respektive sjukpenning ges till rätt personer är fortsatt en viktig fråga.

De förändringar som regeringen har genomfört inom sjukersättningen gäller bland annat ökad trygghet för unga med omfattande funktionsnedsättningar (hel sjukersättning från 19 år) och ökad ekonomisk trygghet för den som provar att arbeta med vilande sjukersättning (prop. 2016/17:1 UO 10). Regeringen har också uppdragit åt en särskild utredare att analysera och – om det bedöms nödvändigt – lämna förslag om sjukpenningen. Meningen med uppdraget är att säkra en mer ändamålsenlig och rättssäker sjukförsäkring (dir. 2018:26, 2019:21).

Regelverket för sjukersättning behöver vara ändamålsenligt utformat både på så sätt att rätt ersättning ges till rätt person och så att människors arbetsförmåga i möjligaste mån tas tillvara.

Stockholm den 29 maj 2019

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.